Bråvalla festival har varje år dragit igång festen med artister av lokal härkomst - så också i år. Årets öppningsakt och lokala ambassadör blev ingen mindre än Bamse och hans vänner.
Världens starkaste björn är förvisso skriven i Kolmårdsskogen, men till en början känns det rätt underligt att höra festivalpubliken skandera Bamses namn.
Ut på scen kliver alltså världens starkaste björn, tätt följd av Lilleskutt, Farmor och Vargen. Här görs ingen plats för läderjackor, dreadlocks eller dåliga ölsinnen.
Showen drar igång, min skepticism likaså. Men det dröjer inte länge innan tvivlet lika snabbt försvinner.
Bråvallas publikomfång må vara brett, men de allra flesta av festivalens besökare har en relation till Bamse och hans lurviga vänner. Att sång- och dansföreställningen skulle flyga över huvudet på den äldre publiken dementeras av de tiotalet vrålande trettioåringarna bredvid mig - "Skalman, jag älskar dig!"
Numret består av dansanta barndomslåtar som "prästens lilla kråka" och "huvud axlar knä och tår". En synkroniserad succé hos den exalterade, smått berusade publiken. Det känns genast väldigt mysigt där jag står bland tusentalet hoppande åskådare.
Under hela akten lyser den starka solen rakt in på den svartbeklädda scenen och jag känner för de tappra själar som jobbar med stora rörelser innanför sina täta dräkter. De förtjänar en stor eloge. Showen sträcker sig över en timme. Publiken dansar lika länge. Bamsesagan är slut - men Bråvalla festivalen har bara börjat.