Vandringsutställningen, som närmast kommer från Historiska museet i Stockholm, och sedan ska vidare till Uppsala visas på Arbetets museum från den 19 januari fram till den 5 maj.
I "100 % kamp", en utställning producerad av projektet Heterogena kulturarv, skildras rättighetskamper i det förflutna och samtiden genom olika teman. Projektet, som också resulterat i en bok, finansieras bland annat av Postkodlotteriet.
Varje museum som utställningen kommer till gör egna lokala tillägg. Arbetets museum har valt att lyfta den fackliga kampen hos textilarbeterskorna i Norrköping, där en av pionjärerna var Anna Särström, som också gett namn åt en av stadens spårvagnar.
Hon syns på en bild på en vepa i utställningen, en bild från bomullsväverskornas fackförening avdelning 7 som bildades 1905.
Arbetets museum har också tagit med en insamling från 2015 av äldre HBTQ-personers berättelser, om när homosexualitet betraktades som en sjukdom.
Ett tema i utställningen är rätten till kroppen. Det handlar bland annat om transpersoners rätt till sin egen kropp, personer som i och med könskorrigeringar blev steriliserade fram till 2013.
Kampen för kvinnlig rösträtt och rätten till abort finns också med. Utställningsintendent Josefine Höijer visar ett redskap för illegal abort förr i tiden, då man använde fosfor från tändstickor, fosfor som blandat med en vätska sprutades in i livmodern.
– Det var ett otroligt riskabelt sätt att göra abort. Det var många som dog.
Utställningen tar också upp funktionsvarierades kamp för rätten till en vardag, ett angeläget ämne i tider med försämringar av LSS.
Under utställningstiden blir det programaktiviteter där lokala aktörer som kämpar för någonting bjuds in. Det är bland andra Naturskyddsföreningen med sin klimatkamp, och Norrköping Roller Derby som kämpar för att också transpersoner ska få en plats i idrottsvärlden.
En del av utställningen handlar om moträttigheter, om kamper som förs mot de här rättighetskamperna, berättar Josefine Höijer.
– Det är något vi känner från historien, men också idag, bland annat hatbrott som är väldigt aktuellt i dag, och som växer, tyvärr.
Det går inte att ta rättigheter för givet, så mycket är klart.
– Vi måste lära av historien för att förstå rättighetskamperna, var de kommer i från och vad som händer som vi inte har de här rättigheterna, säger Josefine Höijer.