Boken har växt fram ur ett folkhemsliknande samarbete där industrimannen Carl Bennet donerade fem miljoner kronor till Linköpings universitet för att finansiera projektet "Digitalisering och samhälle". Lotta Gröning är själv ett folkhemsbarn; (och stor på Facebook!) född och uppväxt i Norberg med kommunalrådet Egon Gröning (S) som pappa. Nu bor hon i den k-märkta byn Olsbenning, någon mil från Norberg. Här finns minnen och lämningar av industriella verksamheter kanske så långt tillbaka som till 700-talet. Tidigare i veckan träffades jag och Lotta hemma hos henne för ett samtal om demokratin i allmänhet och på landsbygden i synnerhet.
Det är ett spännande projekt - och en mycket bra bok som jag återkommer till i kommande artiklar i Folkbladets Söndagstidning - som genomförts på Linköpings universitet. Så här skriver universitetet på sim hemsida: "Det svenska samhället har byggt på en idé om ett folkhem. Men hur påverkas och utmanas vår samhällsmodell av digitalisering, användningen av sociala medier och nya sätt att förmedla nyheter? Vem blir en del av folkhemmet på Facebook? Vad är det gemensamma på Facebook? Vad kan vi lära av folkhemsbygget för att bygga det digitala samhället?"
Lotta Gröning är filosofie doktor i historia. Hon skapade sig först ett namn som stridbar EU-motståndare och egensinnad socialdemokrat under sina tretton år som politisk redaktör på NSD i Norrbotten. Därefter gjorde hon karriär som redaktör och krönikor med folktycke på Aftonbladet och Expressen och hon har samverkat mycket med Axel och Margaret Ax: sons stiftelse som har Engelsbergs bruk ett "stenkast" bort från Olsbenning i Västmanland. I valet var hon riksdagskandidat för Liberalerna i Norrbotten och Jämtland.
"Jag är ingen politiker", sa hon till mig. Det stämmer kanske. Men hon är otroligt politiskt intressant. På hemsidan skriver Linköpings universitet om fler utgångspunkter för projektet: "Tekniken som verktyg till förändring tillsammans med demokratin är en grundpelare i den socialdemokratiska ideologin och politiken. Partiet har alltid anpassat sig till den tekniska utvecklingen vilken sedan har styrt politiken för att förändra samhällen och ge människan nya utmaningar och nya ansvarsområden. Utgångspunkten är att ställa historiska studier som hur folkrörelser med tydliga politiska strategier formade folkhemmet i relation till dagens förändringar." Fortsättning följer.
