Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det bestående ska inte skymma sikten för framtiden

Tunnelbanan i Stockholm - inte minst dess "gröna linje" som byggdes mellan 1945 och 1957 - får en välförtjänt uppmärksamhet och hyllning i den nya boken "Tunnelbanemiraklet" av journalisten och författaren Pär Isaksson. (Timbro förlag 2022)

Tunnelbanan i New York fick redan 1946 ta emot studiebesök från ivriga och nyfikna tunnelbanebyggare från Stockholm.

Tunnelbanan i New York fick redan 1946 ta emot studiebesök från ivriga och nyfikna tunnelbanebyggare från Stockholm.

Foto: TT

Kultur2022-09-11 07:55

Boken är en politisk rafflande berättelse och en insiktsrik pamflett om Sveriges styrkor då och nu. Den första delen av denna recension kan läsas i Folkbladet Söndag 4 september.

När Stockholm snabbt växte i invånarantal blev kommunikationen mellan framförallt de tre centralt belägna holmarna allt viktigare.I början av 1900-talet bodde drygt 400 000 människor i Stockholm. För att ta sig mellan holmarnas arbetsplatser och bostäder fanns bara båtar av olika slag.Det var inte hållbart. Tunnelbanebeslutet 1941 föregicks - visar Pär Isaksson - av flera decenniers debatt och utredande om tunnlar och T-banor. 

Beslutet om att bygga tunnelbana var visionärt och våghalsigt. Och oerhört betydelsefullt för Stockholm och Sverige. När freden kom efter andra världskriget begav sig svenska delegationer iväg till Moskva och New York för att med egna ögon se hur tunnelbanor fungerar i verkligheten. Man var het på gröten. Redan i september 1945 var man på plats i Moskva och i början av 1946 i New York. 

Boken om tunnelbanan är en rapp och journalistiskt driven berättelse om en anan mer hårdför tid som la grunden för vår tid. Under ett par decennier fram till 1970-talet gjorde de massiva rivningarna och tunnelbanebygget att Stockholm såg ut som en "bombad stad." Det var inte så mycket protester på den tiden. Sverige var ett hierarkiskt och ännu auktoritärt samhälle där politiska beslut drevs igenom utan onödig tidsspillan på grund av överklaganden.

Kapitlet om "Lex Norrmalm" är fascinerande som tidsskildring. Bygget av tunnelbanan genom Stockholm var inte bara fullproppat av geografiska, ekonomiska och tekniska utmaningar. "Även juridiken utgjorde ett hinder", skriver Isaksson. Socialdemokraterna höll då som nu i taktpinnen på de flesta platser i samhället. När S i Stockholm beställde en lag av riksdagen som skulle göra det enklare att expropriera (ta över fastigheter från privata ägare för det allmännas bästa) och riva stora delar av Klarakvarteren och övriga nedre Norrmalm; ja då fick man en "Lex Norrmalm". Kvarter efter kvarter revs snabbt och resolut.Tidsandan var, som en stadsjurist i Stockholm sammanfattade den i en utredning: "Självklart att man inte låter det bestående skymma sikten för vad framtiden kräver."

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!