Resterande yta består av Nordirland/Ulster som med sina cirka1,9 miljoner invånare tillhör Storbritannien, trots många årtionden av irländsk frihetskamp för att ena hela irländska ön under den irländska republikens flagga. Alltjämt är Nordirland med huvudorten Belfast brittiskt kontrollerat och numera även utanför EU. Men gränsen är numera sedan långfredagsavtalet 1998 helt sömlös och märks inte alls när man reser mellan Irland och Nordirland – och relationerna fredliga när tar sig runt i Belfast.
Men numera märks tydligt – och framgår av statistiken – att invånarna i Irland är mera välmående än nordirländarna, bl a beroende på att många industrijobb försvunnit i Ulster. Och inte lär Brexit heller öka intresset för att investera i Nordirland.
Nordirland – längst i norr – finns en av Irland fyra världsarv, de 60 milj år gamla, magnifika pelarformationerna i Giants Clauseway. En rejäl vandring dit och tillbaka men väl värt att bese!
Nordirland finns också en av Irlands bästa whiskeys – Bushmill, som produceras här. I republiken Irland finns ju sedan välkända Jameson, Tullamor och Paddy (dricks mest av irländska arbetare). Det här – jämte all öl - nog en bidragande orsak till att Irland har världens fjärde högsta konsumtion av alkohol per invånare. I Irland finns ju också en pub per 1 000 invånare. Den äldsta – The Brazen Head i huvudstaden Dublin (dryga 1 milj invånare) – kom till redan på 1160-talet!
Det mest kända ölet är Guinness (en stout) som fick sin start redan 1759 och där man i Dublin producerar fem miljoner liter per dag. Mest Guinness dricks inte på Irland utan i afrikanska Nigeria! Arthur Guinness. ölpatriarken, månade om sina anställda och var såg till att hans anställda redan på 1800-talet fick tillgång till viss sjukvård och även kortare semester. Lite som Hj Lundhbohm i LKAB i Kiruna som början av 1900-talet byggde vidare på det och även ordnade bl a skolgång för även flickor.
Lilla Irland med sina 5 miljoner är en på flera sätt riktig kulturnation. Tänk bara att man hittills haft fyra nobelpristagare i litteratur. Senast poeten Seamus Heaney (1995), innan dess poeten Yeats (1923), Georg Bernhard Shaw (1925) och Samuel Beckett (1969). Och ändå fick inte i Dublin allestädes närvarande James Joyce (dog 1941) – med mycket omtalade Odysseus – priset, som många menar han borde fått. Men klart man måste gå och kolla det signerade exet av Odysseus på finpuben Davy Byrnes i Dublin. Ett fint, besöksvärt minnesmuseum över Heaney finns också i Dublin.
Helt rätt är det ju också att republiken Irlands nu sittande – inne på andra 7-årsperioden – president Michael Higgins är just poet och Labour-politiker från Limerick. Poeten W. Yeats – uppvuxen i irisktalande västra Irland i Sligo, nära kulturstaden Galway – har skrivit en fin dikt om Irlands första kvinnliga parlamentsledamot Markievicz och hennes suffragett-aktiva syster. I Galway gör jag sällskap med statyn över Oscar Wilde (med Dorian Grays porträtt) innan jag drar vidare till det av Atlantvågorna piskade Cliffs of Moher, de märkliga stenbyggda bikuporna (bebodda till 1200-talet) på Dinglehalvön och välkända Ring of Kelly, Iveraghalvön, med Charlie Chaplins minnesstaty (och tidigare ägt hus) i Waterville och där Irlands högsta berg Carrantuohill, 1041 m ö h, och Snem som även De Gaulle besökt.
Irland – medlem i EU sedan 1973 – har utvecklats starkt och fått bra vägar genom omfattande EU-stöd och med omfattande export och import till EU-området (40 %) och även USA (30 %). Ett USA med starka irländska band eftersom det där bor över 30 miljoner med irländska rötter, efter en omfattande emigration efter potatissvälten 1845-52 och då en miljon irländare svalt ihjäl. Så ingen tillfällighet att den irländska skördefesten Halloween ”tagits över” och blivit stor i just USA!
Kennedy-familjen är bara en av många som har sina rötter i Kilkenny, nära Cork (fin naturhamn som vikingarna gillade!). Kilkennys öl – också Guinnessägt – är supergod men lite svår att få tag på. Tyvärr.
Den som varit i New York kanske vet att polisen där har en hög andel med irländska rötter. Så det finns många och starka band mellan just Irland och den amerikanska västkusten.
Och vet ni, apropå dyra elpriser, att de irländska hushållen i snitt betalar 900 euro (ca 10 800 kr) mer per år än EU-snittet!? Resor är lärorika på flera sätt.
