Järntronen finns inte mer. Madonna sjöng falskt och på Grå Gåsen blir det jubileum.

Intelligensen hos draken som inte bara vet att den inte ska skada Jon Snow utan också att den gör bäst i att smälta ner järntronen är imponerande. Köper jag det? Nej.

Jag köper helt att Jon (och de andra) ser att en person som tycker att tusentals barn är nödvändiga offer inte är en värdig regent. Jag förstår förtroendekrisen men jag tycker att Game of Thrones sista avsnitt hade en del luckor. Till exempel så förstår jag inte varför alla i den lilla adelsriksdagen köpte att "The North" skulle fortsätta vara oberoende. Nån liten invändning från exempelvis Yara Greyjoy hade känts rimlig. De hade ju ändå haft sina diskussioner om makten i "ett par veckor" utan att kunna enas. Det är för övrigt scener som hade varit mer intressanta att följa än en massa stöveltramp och action.

Och jag förstår inte hur Kings Landing skulle kunna återuppstå när i princip hela befolkningen är död. Vilka ska återuppbygga? En extrem urbaniseringsvåg?

Jag är dock nöjd över att Arya fick styra över sitt framtida öde, att Sansa blev drottning i sitt rike och att Tyrion överlevde skärselden.

Det är också intressant att Bran - vars liv först såg ut att ha förstörts av syskon Lannister - sedan hittade en annan styrka och slutligen fick makten över sex kungariken. (Sju egentligen för syrran i norr kan han nog styra). Han fick den makt som Jamie och Cersei kämpade hårt för att behålla. Och det finns något lite klyschigt men ändå klokt i att en motvillig regent är ett bra val.

Om man inte är redo att lämna Westeros så kan man trösta sig med att inte mindre än tre serier till som utspelar sig i universumet är på gång. Den som verkar ha kommit längst är historien om familjen Targaryen och utspelar sig 300 år före "Game of Thrones". Det är gemensamt för alla dessa tre serier - att de ska utspela sig före Game of Thrones.

Själv hade jag gärna velat följa Aryas nya liv som upptäcksresande.

Det är inte bara Game of Thrones som präglat den senaste tv-veckan. Europas största tv-evenemang gick ju av stapeln i Tel Aviv i lördags. Det var helt tydligt att värdlandet lagt mycket krut på showen och att man vill höja tävlingens status även utanför Europa genom att plocka in en gästartist som Madonna. Varför då inte ge henne ordentlig medhörning? Nu har hela Europa hört henne sjunga falskt. Frågan väcks då om det kan vara så att de falsksjungande tävlingsbidragen inte heller är så kassa som de framstår? Det kanske är svårt med medhörning på en sån tv-sändning?

"Så mycket bättre" fyller i år tio år och jubileumssäsongen blir lite speciell. I år kommer 14 artister som varit med tidigare återvända till Gotland. Det är Petter, Miss Li, Magnus Uggla, Sven-Bertil Taube, Carola, Niklas Strömstedt, Little Jinder, Orup, Petra Marklund, Jason ”Timbuktu” Diakité, Titiyo, Danny Saucedo, Jill Johnson och Ebbot Lundberg. Alla kommer inte att vara där hela tiden och dessutom utlovar produktionen hemliga artister och överraskningar. Det låter som en dokusåpa om ett artist-retreat. Jag tycker programmets styrka genom åren har varit att artisterna efter nån dag eller så slutat bry sig så mycket om vem som är hur känd utan fokuserat mer på vem som åstadkommit vad musikaliskt. Jag hoppas den andan finns med i jubileumsäsongen.