"Jag förstod inte vilka konsekvenser serien skulle få"

Satirtecknaren Arifur Rahman blev fängslad, torterad och tvingades fly sitt hemland Bangladesh. Anledningen: En fyra rutor lång seriestrip.

5 december 2014 17:00

Serien uppfattades som en kränkning av radikala muslimer och visas nu i den nya utställningen ”Hurra för yttrandefriheten” på EWK-museet – Centrum för politisk illustrationskonst vid Arbetets museum i Norrköping.

Serien publicerades i september 2007 i dagstidningen ProthomAlo i Bangladesh och driver med seden att sätta Muhammed först i alla namn. En äldre man frågar en pojke vad han heter och tillrättavisar honom när han inte sätter Muhammeds namn före sitt eget. När pojken i slutet får frågan vad hans katt heter blir svaret: ”Muhammed katt”.

Serien orsakade våldsamma protester mot tidningen och Arifur Rahman. Han blev torterad och hotad till livet under sex månader i fängelse. Men hoten fortsatte även efteråt och en provinsdomstol som tog upp fallet på nytt försökte skicka tillbaka honom i fängelse.

– Jag förstod inte vilka konsekvenser bilden skulle få. Det var bara en skämtteckning och är ingen kritik mot religionen, säger Arifur Rahman.

Sedan fyra år tillbaka lever han i Norge som världens första fristadstecknare. Han lämnade Dhaka - en storstad med tio miljoner invånare, där han inte längre kunde arbeta – för lilla idylliska Drøbak vid Oslofjorden. Han har startat en webbtidning, där han publicerar sina och andras teckningar. Ett återkommande tema i hans bilder är människors lika värde och kritik mot korruption. Dessutom studerar han animation och har bland annat gjort film om flickors rätt till utbildning.

– Det är ett stort problem i Bangladesh, där många föräldrar inte skickar sina flickor till skolan, eftersom det kostar pengar. Filmen visades i nationell tv i Bangladesh, berättar Arifur Rahman.

Arifur Rahman är en av de modiga hjältar som lyfts fram i utställningen, men där ryms även en rad andra tecknare som kämpar för det fria ordet i bland annat Syrien, Sri Lanka och Mexiko.

– Politiska tecknare kallas ibland för pressens vassaste pennor. De kan peka på sådant som en journalist inte alltid kan uttrycka. På så sätt ger de en kraftig röst åt yttrandefriheten. Bilden har också en förmåga att väcka känslor och här ges exempel på bilder som har upprört makten, säger Anders Nilsson på EWK-museet.

– Men att slåss för rättvisa är farligt för satirtecknare i många länder. Den syriske tecknaren Akram Raslam som presenteras här har blivit bortförd och mördad, andra har misshandlats och drabbas av dödshot. Det är ett högt pris att betala för att häckla makten, fortsätter han.

”Hurra för yttrandefriheten” visar även bilder av norska tecknare som kommenterar samtidens hot mot det fria ordet.

– Tecknarna har olika ingångar på temat yttrandefrihet och man kan säga att det är två delar av en och samma utställning, konstaterar Anders Nilsson.

Utställningen är producerad tillsammans med Avistegnernes Hus i Drøbak och organisationen Cartoonist Rights Network International. Till bakgrunden hör att Norge firar 200 år av yttrandefrihet, som garanterades i den norska grundlagen som antogs 17 maj 1814.

”Hurra för yttrandefriheten” visas på EWK-museet till den 26 april.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!