Bilsemester i England? Yes! Det är så enkelt, man bara poppar in på nåt B & B längs vägen. Vänstertrafik? Inga problem, man vänjer sig så fort! Jo, så lät det, men inget är så där avslappnat och skönt och enkelt som man tänker sig eller som alla säger. Efter tio dagar på vägarna i vänstertrafik har vi upplevt massor och visst var det fantastiskt. Första etappen gick till Birmingham, sen rakt ner till kusten. Där skulle Hastings, Brighton och den berömda Broadchurchklippan avverkas, för att slutligen landa hos vänner i Cornwall.
Från resan:
1. Det är ingen idé att prata med tjugoåriga bartendrar om Black Sabbath, även om man befinner sig på en pub i förorten där bandmedlemmarna en gång varit stammisar, för de har ingen aning om vilka de är.
2. En bilfärd som ska ta fyra timmar kan lätt sluta på tio eftersom det är SÅ. MYCKET. TRAFIK. Att sitta fast i en rondell i en timme, utan att någon kan ta sig någonstans är ingen höjdare. Den trafikinfarkt, alltså att all trafik bara står oförklarligt still, man befarar ska ske i Söderköping, ja i den rondellen hade det redan skett kan jag säga.
3. Åka längs kusten och se havet och massa vita klippor. Glöm det, eftersom alla vägar är ordentligt omgärdade med höga vallar eller kraftiga häckar, lite som att åka i en tunnel.
4. Det är bra att förboka hotell, men inte när man inte hinner fram till målet, för att vägskrället man åker på är avstängt så man måste ta av och åka in i en liten stad och GPS:en inte vet det så man hittar inte ut, för att den hela tiden dirigerar en tillbaka till samma väg - som är avstängd. Till slut gav vi upp och stannade där. Nästa dag upptäckte vi att vägen bara var stängd på natten, så det gick så bra att ta sig därifrån tolv timmar senare.
5. Om man stannar i Brighton en natt ska man bo på ett hotell med balkong och havsutsikt - så värt det.
6. Det är fantastiskt att befinna sig i en liten stad en söndagkväll och det är helt folktomt på gatorna, efter en veckas hysteriskt folkvimmel.
7. När man kör fel och plötsligt passerar Stonehenge och inser hur litet och på ett sätt oansenligt det faktiskt är. Det räcker att fota från bilfönstret. Tur vi inte planerade att åka dit för då hade jag blivit besviken.
8. Jag vill aldrig mer höra “Route recalculation”, för då vet man att man ställt till det för sig. Jag drömmer fortfarande mardrömmar om det.
Bila i England var fantastiskt, visst, men nu har vi gjort det och kommer inte att göra om det. Check på den liksom. Nästa år blir det charter, två veckors ryggläge på en strand och enda oron ska vara om solen går i moln lagom tills jag kliver upp ur vattnet.