Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bondfruarna fick företaget Bondgården att snurra

Så mycket klokskap det går att hitta i en lärobok om lanthushållet från 1937. Det är lätt att dra på munnen åt instruktionen av hur en sjukbricka ska dukas, men framförallt visar boken vilken imponerande stor kunskap de här kvinnorna hade.

Lanthushållet ett från 1937, en guldgruva för den som vill lära sig om självhushållning.

Lanthushållet ett från 1937, en guldgruva för den som vill lära sig om självhushållning.

Foto: Louise Åsenheim

Norrköping2023-02-11 11:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vad är en sjukbricka kanske du undrar? Jo, det är den bricka man ställer maten på till den som är nerbäddad och sjuk. Maten ska vara snyggt och prydligt upplagd, gärna med en liten kvist persilja på, och ett litet blomglas bredvid. Det, och hur noga de städade förr i tiden, är inget jag skulle ta efter. Men annat önskar jag att jag kunde, och jag ser upp till alla bondfruarnas kunskap i att förvalta gårdens och skogens råvaror. Jag har vuxit upp på en gård där mamma sett till att det alltid funnits hembakat bröd, jordkällaren har alltid varit full av saft, sylt, inlagd gurka, rödbetor och mycket mer. Jag förstod inte att uppskatta det då, men det gör jag nu. 

I boken Lanthushållet, handbok för landsbygdens husmödrar, från 1937 finns allt beskrivet. Från hur tarmluddet tas bort från svintarmarna för att kunna användas som fjälster, hur man nackar och plockar en höna till hur det ska se ut i ett välordnat linneskåp, "varje husmoders stolthet".

Den traditionella bondfrun, som på heltid ägnade sig åt att sköta hushållet, går inte att jämföra med 50- och 60-talets hemmafruar i stadens villaområden. I otaliga filmer och tv-serier har vi sett hur de olyckligt tvingats hålla sig vid spisen. Visst hade bondfrun sin roll i köket och hemmet, men deras uppgift går snarare att jämföra med en företagskompanjon. I läroboken om lanthushållet står att läsa att "Endast i gemensam strävan och genom att intressera sig för varandras arbetsfält kunna goda resultat vinnas och arbetsfördelningen bli bäst avpassad efter familjemedlemmarnas tid och krafter".

Det framgår också i boken att landsbygden börjat avfolkas, och att de kämpar mot en negativ bild av de som blir kvar på gårdarna. Det är nu upp till dem själva att slå hål på myten om "tråkigheten på landsbygden".

"På vår landsbygd finns plats och utvecklingsmöjligheter för vakna, begåvade män och kvinnor, som borde kunna göra slut på den uppfattningen, att jordbruk är ett yrke endast för obegåvade pojkar att slå sig på, och hemarbetet passar för flickor som inte kunna företaga sig något annat och förnämligare. Det är sant att jordbruk och lanthushåll passar för både pojkar och flickor, men inte för de dumma, slöa, lata och ointresserade."

Jag kan inte säga det bättre själv.