Jag har aldrig i hela mitt liv läst något liknande

Den här texten publicerades första gången i Folkbladet den 4 september 2021

Martin Jonols

Martin Jonols

Foto: Snezana Vucetic Bohm

Kultur2023-01-06 09:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ny bok

Stalin på Östermalm

Martin Jonols

Verbal förlag

Nyligen höll Martin Jonols och Verbal förlag en enkel releasefest för boken "Stalin på Östermalm." Vi sågs på författarens stamlokus på Bondegatan i Stockholm. Vid ett bord satt en av Martin Jonols söner med ett barn i knät; Martin Jonols barnbarn. På bokens första sida säger författaren att han skriver för att barnbarnen ska få reda på hur "det gick till en gång med deras förfäder". Det finns anledning att vara djupt tacksam för att Martin Jonols inte bara totade ihop ett långt och personligt brev till barnbarnen utan istället bestämde sig för att ge ut berättelsen som en bok; tillgänglig för alla. Detta är nämligen verkligen "en familjehistoria utöver det vanliga" som förlaget skriver i baksidestexten. Hans bok om sin morfar, den stalinistiske ridsdagsmannen, agitatorn och partiredaktören Gustav Johansson är inte minst en historia om Sverige under de senaste dryga hundra åren. Gustav Johansson föddes 1895 och kom genom en hård uppväxt och lyckosamma omständigheter i kontakt med medvetna unga arbetare som var både socialister och nykterister. Han gick in i det socialdemokratiska ungdomsförbundet och i tre partisprängningar under 1920-talet valde han konsekvent att sluta upp på den sovjetkommunistiska sidan. Han var en partigängares partigängare och en sann stalinist och följde konsekvent "argumenttipsen" från Sovjet; även när de gick på tvärs mot det politiskt opportuna i Sverige och på tvärs mot vad partiet tidigare hävdat. Värst var det nog under finska vinterkriget och vid Sovjets inmarsch i det forna Tjeckoslovakien. 

Gustav Johansson gifte sig med en kommunistisk kvinna från övre Östermalm; Eva Palmær.  I deras stora våning samlades släkten till middagar, samkväm och hårda politiska debatter där morfadern stalinisten ofta stod ensam mot den yngre generationens mer maoistiskt inriktade kommunister. Den unge Martin Jonols - eller Montelius som han hette på den tiden - älskade de där sammankomsterna hos morfar och mormor. Det var livligt, spännande och högt i tak. Boken har flera olika berättelser och läsarter. Martin Jonols skriver rakt och öppet om sina egna demoner och psykiska ohälsa. Han berättar om sin far som kallades för den "nye Lenin" och som rekryterades in till Vänsterpartiet av den dåvarande partiledaren CH Hermansson. Fadern "spårade ur" och landade som vaktmästare på en pissoar i Stockholm. Martin Jonols väjer inte för någonting när berättelsen om släkten ska fram för att barnbarnen ska "förstå" varifrån de härstammar. Jag tror och hoppas att barnbarnen förstår och får känna av den kärlek som strömmar genom bokens alla sidor och rader. Det här är ingen hatfylld uppgörelse med sin familj och uppväxt. Tvärtom; kärleken finns där i alla tänkbara situationer. Martin Jonols har skrivit flera ungdomsböcker tidigare i sitt liv och har arbetat som regissör på Uppsala stadsteater och på Radioteatern. Punkboken "Okrossbar" från 2007 var hans debutroman. I "Stalin från Östermalm" nyttjar den livserfarne författaren sina dramaturgiska insikter från teatern och sina tidigare författarerfarenheter på ett lysande sätt. Boken har en sällsynt fantastisk komposition där protokoll från Säpos övervakning av morfar Gustav blandas med skildringar av middagar i Östermalmsvåningen, av författarens besök ute i problemskolor och av elände och misär i familjen, i vänkretsen och i det egna huvudet. Jag har aldrig läst något liknande. Det här är riktigt bra. Läs, lev och lär.