Det har varit påsklov. Våren i skolan är förnämligt ordnad med lämpliga avbrott för vila och återhämtning. Men även om elever och lärare fått behövlig vila har debatten om skolan pågått. Plötsligt har skolans kursplaner ifrågasatts tillsynes lika frimodigt som, enligt sagan, kejsarens brist på kläder nesligt avslöjades med orden ” titta han är naken”. Men undrar man, har inte den stackarn gått naken i flera år?
Generaldirektören för Skolverket, som uppenbarligen inte har påsklov, säger sig vilja förtydliga vikten av faktakunskaper, men vill ändå behålla ”den konstruktivistiska pedagogiken som fokuserar på eget forskande och kritisk granskande”. Han vill förtydliga skolans kursplaner så att vårdnadshavare, lärare och elever förstår vilket såklart är en förutsättning men vad är det han säger? Han förespråkar faktakunskaper och det kan vi väl alla förstå något sånär men sedan vill han även ta fasta på ”den konstruktivistiska pedagogiken som fokuserar på eget forskande och kritiskt granskande”. Utgångspunkten för hela debatten var alltså att kunskapsmål och kursplaner är svåra att förstå sig på, men jag förstår inte hur han menar.
Nu kanske jag är lite påskseg men det hade känts bra att förstå när man jobbat i skolans värld så länge som jag faktiskt har gjort. Sedan kliver vår förre utbildningsminister fram och menar att det var den pedagogiska eliten som drev igenom nuvarande läroplan. Det känns lite tungt att höra när man ägnat så många timmar åt att fullt ut förstå uppdraget för att sedan kunna förmedla förståelsen till elever och vårdnadshavare. Nog vet jag att det är valår men ändå. Nu ska vi alltså åter diskutera huruvida faktakunskaper är viktiga som om den saken inte vore självklar. Den stora frågan är väl ändå ”vilka faktakunskaper” man bör kunna som ett rinnande vatten och inte bara i stunden utan för framtiden. Den andra delen handlar väl om hur man kan lära sig att nyttja sina faktakunskaper, själv och i samspel med andra.
Kalle Lind driver podden ”snedtänkt”. Den gode Kalle är så proppad med faktakunskaper att man kan förstå hans hjärna som att den likt en svamp suger åt sig allt. I sin podd får han utifrån allehanda ämnen utlopp för sina kunskaper.
Alla kan inte ha en podd. I ett avsnitt av denna podd behandlas skolaga vilket såklart fångar mitt intresse. Där samtalas om hur man tänkt kring aga under olika tider. Skolagan förbjöds 1958 i folkskolan och möjligen drevs denna förändring igenom av en pedagogisk elit men det var ett viktigt steg även om barn fortfarande fick stryk. Många fel gjordes beroende på okunskap förr i tiden vilket nu är ganska lätt att förstå. Man slog barn i fostrande syfte, längre tillbaka fick män slå sina fruar och absolut sitt tjänstefolk. Våld var lösningen på många problem. Vi lär oss och civilisationen har gått framåt. Denna utveckling torde bygga på såväl fakta som medmänskliga värden som respekt för människliga rättigheter.
Man måste ju få undra, hur vi både kan ha dåliga resultat i skolan och dåliga kursplaner. Vad är hönan och vad är ägget eller hur man nu säger så här i påsktider. Sedan är det ju som vanligt att förenklingar tar över som om utmaningen att möta varje elev inte fanns, som om segregation inte fanns eller som att det vardagliga arbetet mot kränkningar inte ständigt utmanar skolan. Elever i svenska skolor mår bättre än i många andra länder. Allt detta som kräver sina hjältar i skolan!
SKL har sedan 2010 genomfört enkätundersökningen Elevernas syn på skolan, som riktar sig till elever i årskurs 5 och 8. Förra läsårets enkät visar att fler än nio av tio elever känner sig trygga i skolan, både i årskurs 5 och 8. De två frågor där eleverna svarar mest positivt och skillnaden mellan pojkar och flickor är minst är ”Jag känner mig trygg i skolan” och ”Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det”. Detta betyder såklart inte att alla elever har det bra eller att saker inte behöver förbättras. Man bör ändå minnas att detta är en del av skolans samlade uppdrag.
Vi ska inte programmera robotar i skolan, det finns andra som håller på med sånt. Robotar behöver troligen inte trivas och ha det bra.( Än så länge) Allehanda överväganden, förståelse för samspel med såväl natur som medmänniskor är saker vi människor har lättare att omfatta även om dessa förmågor behöver tränas och utvecklas. Tror jag.
Jag plockar undan det påskpynt vi nyss plockat fram och funderar på det där med faktakunskaper. Många faktakunskaper kräver uppenbarligen stöd i andra förmågor och insikter för att komma till nytta. Tobak är skadligt det har vi kunskap om, vi förorenar luften i rasande takt och vet att det får konsekvenser.
Kunskap räcker inte alltid. Påskfjädrar är för övrigt en prydnad som har sitt pris för ett stort antal kalkoner vilket vi vetat ett tag. Nu vet somliga kommuner det så mycket att man avstår detta pynt. Detta är fakta som även jag känt till men först nu tagit till mig.
Min hjärna är mer Nalle Puh än Kalle Lind-lik men mitt hjärta är stort. Inte vet jag bäst hur saker ska vara men jag märker när någon låtsas veta och kommer en eller annan naken kejsare förbi kommer jag att genast påpeka saken.