Vi drog till Färöarna, min make och jag.
I dagar som dessa var det ett enkelt val att åka dit. Ingen hälsodeklaration krävdes, inget munskydd, inget visum.
Det var bara att ta tåget från Norrköping raka vägen till Arlanda, en timmes flygning till Köpenhamn och därifrån ytterligare två timmar till Vágar.
Därifrån tog det en timme med buss till Torshavn på grannön där vi bokat boende på ett trevligt Guesthaus.
Nästa dag gav vi oss iväg med lätt packning som ändå innehöll ullunderställ och termobyxor.
Vi kunde trotsa det växlande vädret utan att någon gång behöva frysa. Vi hade ett mål när vi gick men det var lite svårt att veta exakt var vi var eller hur långt vi hade kvar att gå i duggregnet i det vackra men karga landskapet.
Hade vi verkligen gått av bussen vid den hållplatsen som vi trodde?
Varken hästarna eller fåren som vi mötte, ville visa oss vägen, eller så ville de det fast vi inte förstod deras språk.
Så mötte vi plötsligt en tvåbent löpare. Honom förstod vi.
Innan jag kom till Färöarna visste jag inte att färöiska var så likt svenska. Mycket lättare att förstå än danska.
Det pinsamma var att gårdsnamnet vi frågade efter stod på en skylt mitt framför näsan på oss och när vi tagit ytterligare tio steg kunde vi se hästgården nere i sänkan.
Tillbaka i Torshavn hängde vi på krogarna och kaféerna runt hamnen och passade på att njuta av havets läckerheter. I Torshavn bor lika många människor som i Finspång.
Jag iakttar folk och konstaterar att färingar ser väldigt mycket ut som finspångare. Fast uppskattningsvis är fler långa och smala på Färöarna.
Kan det det vara fakta?
Äsch, det spelar ju ingen roll. För övrigt skulle det vara lätt som en plätt för den som vill ha lite ombyte och vidga sina vyer från Bergslagstorgets horisont att faktiskt flytta till Färöarna för en tid.
Svenskar behöver varken uppehållstillstånd eller arbetstillstånd här och arbetslösheten är snudd på noll. 30 lektioner i färöiska är gratis för alla som flyttar hit och alla svensktalande skulle klara den kursen med högsta betyg.
En sak med skolsystemet här som jag tycker är bra är att det inte finns något som stoppar ungdomar med ofullständiga betyg från grundskolan att plugga vidare.
Högskoleförberedande gymnasium kräver en del betyg, men ALLA kan komma in på yrkesskolan, till exempel på utbildningar inom fiskeribranschen.
Hallå Anna Ekström!
Något för svenska skolan att ta efter! Rätt till utbildning som kan leda till arbete och minimera utslagningen.
Eftersom jag lätt blir rastlös tycker jag om att jobba lite då och då när jag reser. Den här gången hade jag med mig ett manus att korrekturläsa åt en kund. På så sätt tog jag del av en historia om en grupp greker som under 1920-talet fördrevs från sina hem. Människor som sett sina familjemedlemmar lemlästas och dödas och som nu landsattes på en karg ö av svarta berg. Jag
tittade ut genom det stora fönstret på Irish Pub i Torshavn. Bakom färglada hus och gräsklädda tak tornar sig de karga svarta bergen som hjälper mig att leva mig in i berättelsen. Skillnaden var den djävulska hettan på ön i Egeiska havet.
Här i Atlanten blåste kyliga vindar utanför pubens ombonade värme. Tankarna far med vindarna och vågorna och befinner sig ömsom på Färöarna, ömsom i Grekland och som allt oftare: i Ukraina.
Länderna runt Medelhavet har en lång krigshistoria av att invadera varandra fram och tillbaka och när det gäller Rysslands brutala invasion av Ukraina undrar jag vilka proportioner det här kriget ska ta. Till exempel ligger Färöarna strategiskt i Atlanten och fångar både Rysslands och USAs intresse.
Det pratas om att båda parter vill rusta upp den gamla flott- och flygbasen som Storbritannien lät bygga under Andra Världskriget när Tyskland ockuperade Danmark och England ockuperade Färöarna. Världens ledare vill krig.
Som i alla tider. Sorry Lysistrate och alla andra genom tiderna som insett att det bara finns förlorare i krig. Rädda finländare och svenskar vill att vi ska gå med i NATO.
Jag är också rädd.
Jag önskar att så många länder som möjligt vågade vara alliansfria. Vilka ska annars kunna hjälpa till att medla i kommande krig? Ett framtida krig mellan, låt oss säga Grekland och Turkiet, det har hänt förr och det är inte helt taget ur luften att det kan hända igen, men vad gör NATO om två NATO-länder hamnar i krig?
Vi lever i en farlig tid.
Min Irish coffee är urdrucken och jag längtar hem till Finspång. Där finns mina barn och barnbarn, min hund och min häst.