Ett fyrtiotal olika klaner rekryterar och infiltrerar sig allt starkare och hotar demokratin i Sverige. Polisens klarspråk fick ”högljudda” att rikta massiv kritik för att användandet av klan-ordet kan ses som kränkande.
De som genom rasistiska beskyllningar önskar tysta problemen i samhället är farliga för demokratins framtid. De hjälper kriminaliteten att frodas genom skam- och skuldbeläggande i kampen för det mångkulturella. Därför måste medborgare, beslutsfattare och politiker våga resa sig ur tystnaden och bekämpa det kulturella som står i strid mot det demokratiska. Det kulturella måste få ifrågasättas, och diskuteras. Detsamma gäller religiösa tolkningar. Någons kulturella eller religiösa kränkthet får aldrig tysta människors åsikter om dessa skiljer på sak och person. Åsikter om religion och kultur är en sakfråga. Inte en personfråga. Ingen kultur, religion eller klan står över svensk lag. Alla människor äger rätten att tro och tycka precis vad hen vill i Sverige, men måste respektera att andras tro är annorlunda, utan att hota, kränka, skada och döda.
Det är viktigt att ordet klan ses som en organisation. Oavsett om medlemmar är släktingar eller delar samma religiösa- eller kulturella åsikter, lyder de under svensk lag. De som ägnar sig åt att spärra av vägar, utkräva blodshämnd, spränga fastigheter, mjölka bidragssystemet eller annan brottslighet, ska inte särbehandlas eller försvaras, utan bekämpas och fängslas. Exempelvis all typ av hedersförtryck, som är en del av strukturerna i just klansamhällen, måste elimineras. Inte tystas av pseudofeminister för att några kan ta illa vid sig.
Många som sökt asyl i Sverige kommer från länder med klansamhällen. Det betyder inte att alla människor som flytt tillhör en klan eller anser att deras tro eller kulturella bakgrund står över svensk lag. Alla tycker inte heller att det är ett problem att bli ”för svensk.” Många uppskattar att Sverige är demokratiskt och att mänskliga rättigheter gäller alla oavsett kön-, etnicitet-, sexualitet- och religiös tillhörighet.
De som tar russinen ur välfärdskakan och förkastar allt annat i landet de lever, gör det för att Sverige tillåter att så sker. Vems fel är det?
Den osunda tystnadskulturen har kvävt ställningstaganden som är viktiga för undvikande av demokratins nedmontering. Vi måste fråga oss varför politiker blundar för problem i Sverige som fördöms om de sker i andra länder? Varför kallar kommuner till könsuppdelade möten? Det är långt ifrån Sveriges demokratiska värden.
För att kunna kämpa för trygghet, jämställdhet och alla människors lika fri- och rättigheter som många av oss tagit för given under uppväxten, måste politiker våga skydda samhällets alla invånare. Om politiker är ovilliga eller oförmögna att upprätthålla ett fungerade rättssystem, ligger det i människans natur att ta saken i egna händer. Det är just skälen till klansamhällens utbredning i världen och i Sverige. Politikers oförmåga att tillsätta rätt resurser och befogenheter samt ändra lagar för att skydda medborgare, inte brottslingar, är viktiga anledningar till de växande klanproblemen i samhället. Skälen till politikers skygglappar och ”de högljuddas” agenda kan spekuleras kring men dessa är klart farliga för demokratin. Det är hög tid att definiera rättigheter men också skyldigheter. Vad är rimligt att kräva av människor i Sverige? Vem vill ha en odemokratisk granne?