“Har ni den där xx-chokladen? Eller den där xx-hårsprayen? Eller det där xx-läppglanset/hårfärgningsmedlet/nagellacket? Den där juicen??” Jaha, nähä de har utgått ur sortimentet ja, självklart! Story of my life.
För ett år sen ungefär skrev jag en krönika om irritationsmoment i vardagen, allt fick inte plats den gången men det kunde finnas anledning att återkomma till det. Och det finns anledning kan jag lova! För precis så här är det - hela tiden. Nästan alla produkter som jag fastnar för har en tendens att försvinna, hade jag haft dragning åt konspirationstänkande hade jag definitivt börjat tro att det var just så. Jag är föremål för en gigantisk komplott.
Men vaddå, det är väl bara att byta, säger folk. Men VARFÖR DÅ?? Om man gillar en grej, vill man väl fortsätta med den, eller hur? Varför skulle man vilja byta?
Jag tror det började i tjugofemårsåldern, jag hade efter ett idogt testande av diverse mer eller mindre värdelösa hårsprayer äntligen hittat en som fungerade. Nöjd över detta tänkte jag att jag nu kunde slå mig till ro med min hårspray resten av livet. Döm om min förvåning när den efter ett par år plötsligt inte gick att hitta någonstans. När jag frågade på olika ställen fick jag bara en axelryckning till svar och nåt om att den antagligen utgått ur sortimentet. Bara att börja leta igen alltså.
För några år sen upptäckte jag en särskild sorts mörk choklad som är helt fantastiskt god, faktiskt nästan omöjlig att låta bli. Jag brukade köpa tre, fyra rullar åt gången och belönade mig lite extra efter långa arbetsdagar. I ärlighetens namn kunde det slinka ner en och annan under själva arbetsdagen också. Nu kan man ha tur att hitta den i nån udda affär nån gång i halvåret, oftast efter tips från nån kompis som känner till mina begär. Inte ens Ålandsbåtarna har den längre, det var annars ett säkert kort.
Min senaste utgåttursortimentet-produkt är ett läppglans som jag blivit helt beroende av. Köpte det i en billighetsaffär för nåt år sen, mest för att det var så billigt. Jag är annars en Lypsylmänniska, kan knappast överleva utan det - så länge det nu kommer att finnas kvar. När det var slut åkte jag för att köpa ett nytt. Trodde jag ja, för det fanns inte längre, det var bara ett tillfälligt parti. I en annan affär hittade jag sen ett liknande av samma märke. Köpte ett par, man vet ju aldrig om de är lika bra. Det funkade så jag köpte på mig några stycken. Några stycken?! Hade jag vetat hur det skulle bli, hade jag köpt alla de hade - hela lagret! Jag borde ju ha fattat förstås, för gissa vad? Nu finns de inte längre. Så otippat! Listan på liknande upplevelser kan göras hur lång som helst. Kanske kan man utnyttja den här magiska förmågan på nåt sätt, till exempel låtsas att man plötsligt gillar nån väldigt miljöfarlig eller oetisk produkt, för då kan jag lova att den är helt borta inom max två år.