När vi sågs en sen eftermiddag nere på Bildningen där Bergska och gymnasiet CNG håller till väntade mösspåtagningsceremonin dagen efter. Dagen efter den dagen skulle hon ge sig iväg till Kvarn i Linköping för en fyra dagars slutövning med föreningen Flygvapnets frivilliga ungdom där hon varit aktiv i flera år. Mer om det senare.
Lydia Wastesson är mycket nöjd med sitt utbildningsval. När vi sågs kom hon direkt från sitt arbete på Svälthagsskolan i Finspång där hon redan har en anställning på 60 procent. Det är så skönt att höra en ung människa säga att jag "ångrar inte för en dag att jag valde den utbildning som jag gjorde." Lärlingsprogrammet består av 50 procent praktik.
– Under de två första åren har vi praktik två dagar i veckan och nu i den tredje och sista årskursen är det praktik tre dagar av fem. Ett lärlingsprogram ska ju leda till jobb så därför är det helt okej för skolan om man i trean börjar arbeta på riktigt under de tre praktikdagarna i veckan som jag gör nu, berättade Lydia.
Svälthagsskolan har fyra årskurser; från förskoleklass och upp till trean. Runt 110 elever går på skolan. Lydia får hoppa in i en rad olika sammanhang.
– Jag arbetar bland annat på Fritids som har öppet från sex på morgonen och till halvsex på kvällen. En dag i veckan har jag ansvar för att vara kvar till sist på Fritids. Jag är också resursperson till ett par elever viket kan betyda att vara med dem på rasterna eller att ha samtal med dem en och en. Ibland hjälper jag till i undervisningen i klasserna. Kanske vill läraren dela på klassen i vissa undervisningsmoment och då kan jag ta hand om en klasshalva och göra övningar i svenska och i andra ämnen med dem, berättade Lydia.
Du ångrar inte för en dag att ditt utbildningsval har fört dig till Svälthagsskolan; men du är inte så pigg på att bli lärare?
– Så är det faktiskt. Jag ser ju hur lärarna har det. Vid sidan av undervisningen med eleverna ska de gå på många möten och ha många föräldrasamtal. Det känns ibland som om lärarna får lägga mer tid på föräldrakontakterna än på eleverna. Det är inget jag lockas av, sa Lydia Wastesson.
Lärlingsklassen på Bergska gymnasiet består av flera olika program som till exempel VVS/Fastighet, Handel/Administration, Transport/Fordon och Barn/Fritid. I Lydias klass är de allt som allt 17 elever varav sex stycken går på Barn/Fritidsprogrammet.
– Det är väl en annan artikel men lärlingsprogrammen håller på att förändras och bli mer skolförlagda. Vilket jag tycker är tråkigt. Lärlingsprogrammen med mycket praktik borde ju vara mer populära, inte minst därför att de ger så mycket bra arbetslivserfarenheter och som i mitt fall även leder direkt ut till jobb, sa Lydia Wastesson.
I september i år tar du ett nytt steg i livet? Eller det kanske inte är så nytt?
– Jag rycker in som fälthållningssoldat på Kvarn i Linköping. Vilket ju är nytt förstås. Men samtidigt är jag ju lite van vid det militära genom att jag är aktiv i Flygvapnets frivilligorganisation. Men att bli soldat är förstås något annat. Inte minst i det världsläge som vi har nu. Som ungdom i en frivilligorganisation övar man ju inte för strid som jag nu kommer att göra under den militära grundutbildningen, berättade Lydia.
Hon kan tänka sig en militär karriär. Det militära ledarskapet och hur långt man kommit med sin värdegrund är saker som imponerar på henne.
– Jag har varit med på lektioner och seminarier där värdegrunden diskuterats. Uniformen spelar en viktig roll för värdegrunden; vilket jag inte hade tänkt på tidigare. Uniformen betonar ju likhet och sammanhållning. Det finns anledning till att vi inte diskuterar politik, religion och andra möjliga konfliktområden när vi är uniformsklädda. Det där tycker jag är väldigt intressanta och lärorika resonemang som jag känner igen på ett konkret plan utifrån hur olika jag och mina kompisar förhåller oss till varandra med och utan uniform, sa Lydia Wastesson.
Hon ser också likheter mellan det ledarskap hon utövar i sitt arbete på skolan och när hon leder en trupp i sin frivilligorganisation.
– Ledarskapet är ju till för att skapa struktur och trygghet i gruppen. Jag märker att min starka röst kan fungera lika bra i vissa lägen i skolan som på exercisfältet. Vilket inte är konstigt. Vi människor mår bra av tydlighet, sa Lydia Wastesson.