Särskilt populärt har det blivit att ”förtäta” städer, att skapa nya bostäder på de få ej bebyggda områden som finns tillgängliga i stadskärnorna. Men vad betyder denna form av stadsplanering för invånarnas hälsa och trivsel?
Omflyttningen från landet till staden fortsätter. 75 procent av jordens invånare bor i städer. Dessa städer har främst skapats för att passa biltransporten och industrin. Tiderna förändras: butiker i innerstäder försvinner, köpcentra har växande problem. Erfarenheten från Covid-19 pandemin, de snabbt stigande kostnaderna för transport men även en större miljömedvetenhet är en utmaning för våra stadsplanerare!
Är min stad tillräckligt bra för hälsan? Enligt Världshälsoorganisationen WHO finns fyra faktorer som utgör de största hoten mot hälsan i stadsmiljön: förorenad luft, för mycket ljud och ljus och bristande tillgång på grönområden.
Luftföroreningar utgör den största risken. I Sverige dör varje år 14 000 personer i förtid till följd av att de andas in hälsovådliga partiklar. Dessa är så små att de hamnar längst ut i lungorna, i lungblåsorna som skadas: vår förväntade levnadslängd förkortas med upp till sex månader. Trafiken, industrin och husuppvärmningen står för merparten av utsläppen. WHO råder oss att minska användningen av fossila bränslen, förbjuder dubbdäck och prioriterar allmänna transportmedel eller samåkning.
För mycket ljud i städerna är skadligt för hälsan: hörselskador, sömnsvårigheter, kronisk stress och även en sämre inlärningsförmåga har setts. I vårt land bor var femte i områden med en för hög ljudnivå (över 50 decibel), ljud främst från transporter men även från närområdet. Lösningar? Begränsa tung trafik i bostadsområden nattetid, sänka hastigheten på dagen, ljuddämpande vägbeläggning och tystare bildäck. Trafikfria zoner i bostadsområden nattetid bör övervägas. Bostäder kan förbättras genom t.ex. ljudisolerande fönster och inga sovrum som vetter mot gatan.
Ljusförorening: för mycket ljus i storstäder skadar: hela 83 procent av jordens befolkning lever med för mycket ljus nattetid. Detta har en negativ effekt på sömnen, på människans dygnsrytm vilket kan leda till sockersjukdom, övervikt och högt blodtryck. Nattmörkret är viktigt! WHO råder oss att använda energieffektivt gatuljus med skydd som enbart ger ljus nedåt. Det finns sensorer som endast tänder gatuljuset när det behövs. Flera städer prövar detta redan! Det går också att i större utsträckning släcka ner nattetid? Många djur skulle må bra av detta, för att inte tala om ekonomin: belysningen, en stor post i stadens budget!
Flera grönområden: det finns starkt vetenskapligt stöd för nyttan av gröna zoner i våra städer, både för miljön och för rekreation. Men, hur ska denna kunskap tillämpas i städerna? Professor Cecil Konijnendijk med forskare från Canada ger oss en enkel metod för en bättre folkhälsa: 3-30-300-regeln:
3 träd: alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, sin skola och arbetsplats. Att se träd gör oss lugnare, friskare och mer koncentrerade.
30 procent: minst 30 procent av ytan i städerna bör skuggas av trädkronor: det ger ett bättre mikroklimat, mindre luftföroreningar, bättre möjligheter att träffas utomhus. Flera storstäder har satt 30 procent som mål, Sverige leder inte ligan: städer som Malmö med 19 procent och Stockholms med 21 procent har en lång väg kvar att gå.
300 meter. WHO rekommenderar högst 300 meter till närmaste grönområde: människor som bor i närheten besöker dessa oftare, vilket främjar hälsan. Särskilt viktigt är detta för att stimulera barnens fysiska aktivitet.
Vi hjärtläkare vet att sjukdomar i hjärta och kärl fortfarande är den största orsaken till en för tidig död och vi tror att stadens utformning bidrar. Men som det ser ut så går det att påverka: bättre luft, mindre ljud och ljus och mera grönt. Här finns det mycket hälsa att vinna, även för oss. Så, dags att kavla upp ärmarna!