Lite påskledigt och vår i luften. När jag ska vara ledig får jag så lätt för mig att allt möjligt ska hinnas.
Somligt av detta allt låter korkat redan när det formuleras som; jag ska hinna ta det lugnt och koppla av. Förutom det ska många saker göras. En del måstesaker och en del saker jag helt enkelt vill göra. En del av oss får liksom aldrig tid för allt särskilt inte vi långsamma.
Jag är långsam. Sist kvar som elev och fotbollsspelare i omklädningsrummet om jag inte verkligen fokuserade. Jag kunde verkligen inte fatta hur de andra bar sig åt precis som jag nu kan förvånas över min frus snabbhet. Vi har kanske lite olika tempo i oss vi människor? Eller vi kanske upptas av olika saker. Min vandring kanske blir långsam för att jag ser så mycket och funderar så mycket på vägen. En dag utan måsten behöver alls inte betyda att jag inte får saker gjorda. Men det jag får gjort kanske inte är det samma som du skulle fått gjort.
Möjligen värderar vi olika. Den långa tid en sak tar kanske är mindre lång om man räknar in det som hände på vägen, allt det lärda och tänkta. För yngre barn kan en kort väg ta väldigt lång tid. De får syn på saker och former, de fastnar i funderingar. Kanske är då inte ordet ”långsamt” som man vill beskriva det barnet gjort utan snarare omfattande. Med åren förväntas man bli mindre omfattande, hålla sig till saken och utgå från att man menar det samma som den andre. För en del barn tar den där utvecklingen mycket lång tid och en del av oss håller på med den även som vuxna.
Vi fyller på oss själva vi människor och det kan vara via fysisk rörelse likväl som inre rörelse. Vi har förmodligen en sorts medfödd vilja att vara ”uppfyllda” fast med olika saker och på olika sätt. Barnet som blir sittande med läxboken och till synes inte gjort mer än två tal, ett långsamt barn, kan mycket väl ha bearbetat livsavgörande frågor. Kanske i någon mån funderat bort sin rädsla för döden eller kommit fram till varför mamma sett så stressad ut den sisat tiden. Tankar som för andra kanske aldrig får sin tid.
Även en snabbpratare kan av andra upplevas som långsam då orden lätt sorteras under ”redan känt” eller ”oviktigt”. Hur fort snabbprataren än pratar riskerar det att upplevas som långsamt. Andra kan uppleva snabbprataren som behagfull, inget segande här, snart klart så bra! Det är knepigt det där med tempo. Ingen är långsam bara i sig själv utan alltid i en kontext. I sig själv är man bara den man är – om man får.
”Skynda dig nu”, ropar pappan till barnet och det är verkligen NU! Ett nu som inträffat i pappans huvud och inte alls i samspel. Barnet kan ha varit berett att gå under en timme alltså under väldigt många ”nu” och börjat tappa skärpan en aning. Hur gör man när man ”skyndar sig”? Det är ju inte bara fysiska handlingar som att resa sig och ta på skorna utan även att släppa det man höll på med som nu i andras ögon helt saknar betydelse och värde.
En långsam mans försvarstal möjligen. Den som gör saker på sin väg som av andra inte anses som betydelsefullt framstår som långsam. Efter att ha läst Ulf Lundells bok ”vardagar” tror jag nog att många anser den långsam och händelselös men samtidigt hade han uppenbarligen fullt upp med sin vardag som vi alla. För mig var den spännande!
Folk får vara som de vill tycker jag. Lite blandning är nog bra. Gärna mycket blandning. Nog måste jag ibland ryckas ur mina funderingar men kan samtidig ge någon nått att fundera på. Viktigt är väl ändå att respektera att det är just olika och att olika är väldigt bra.
Nu ska jag skynda mig att skriva på min bok. Dels för att jag inte har all tid i världen men även för att tankarna förändrar sig hela tiden och, tro det eller ej, jag lär mig nya saker. Hur man nu skyndar sig med en sådan sak? En knepig motsägelse finns i just detta skyndande, jag behöver ta det lugnt för att kunna skynda. Tänk om det är så för barn i skolan, oj vilken utmaning. Är det utifrån det uttrycket ”skynda långsamt ” kommer?
Nu när vardagen är här igen, låt var och en ta saker i sin takt såväl gällande konkreta handlingar som tankemässiga utmaningar. Vi är ju olika som sagt och vi som funderat på saken vet att olika är bra!