Får man säga ”Skäms!” till väljare? Nog känner man sig frestad att säga just det till den fjärdedel av britterna, fransmännen och danskarna som inbillar sig att de skulle få det bättre om deras länder isolerar sig och odlar främlingsfientlighet. Att rösta på EU-kritiska och främlingsfientliga partier som inte kan uppvisa tillstymmelsen till genomtänkta politiska program är ett utslag av egoism, fördomar och politisk enfald.
Världen enligt Torsten
Högerpopulisternas framgångar är spektakulära. Men de utgör inget akut hot mot EU. Det handlar om brokiga och sinsemellan oeniga partier och får antagligen svårt att bilda en slagkraftig grupp i Europaparlamentet.
Bilden är inte heller entydig. I det hårt krisdrabbade Grekland blev ett vänsterpopulistiskt parti störst, och det är inte bara i Sverige som vänstern i vid mening gått framåt. I Tyskland, England och Italien ökade Socialdemokraterna. Det räckte dock inte till för att göra Socialdemokraterna till största grupp i Europaparlamentet.
Valresultatet kan inte heller som ett allmänt underbetyg åt det europeiska samarbetet. Den krispolitik som förts av i huvudsak konservativa regeringar har gjort ont värre och döms numera ut av ledande ekonomer i världen. Men regeringarna har agerat utan större inblandning av ”egentliga” EU-organ.
Lösningen på de ekonomiska problemen består självklart inte i mindre europeiskt samarbete, utan i ett fördjupat sådant. Men det krävs en ny ekonomisk modell, som satsar på framtiden och utvecklar både det mänskliga och industriella kapitalet. Europa kan inte leva på gamla lagrar i en snabbt föränderlig värld.
Utvecklingen i vår nära omvärld visar att det är nödvändigt att också stärka det politiska samarbetet i Europa. Exemplet Ukraina, som också hållit val i helgen, visar att EU fortfarande har en stabiliserande roll att spela i Europa. Vi måste hålla ihop för om vi vill fortsätta leva i ett fritt och fredligt Europa.
I Nederländerna ställde ett vänsterliberalt parti, D66, upp helhjärtat för Europa, pressade tillbaka högerextremisten Wilder och blev största parti på kuppen. Liberalerna i Storbritannien försvarade också EU, men utplånades. Det är ett politiskt högriskprojekt att ställa upp för Europa just nu, men det finns inget alternativ.