Där diskuterade hon och två andra läkare och forskare vårdens omhändertagande av äldre. Jag åkte självklart dit. Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Liberalerna. Och läkare, forskare, tidigare generaldirektör och före detta ordförande för pensionärsorganisationen SPF Seniorerna. Framförallt är hon en formidabel förändringskraft. Hon spelade en avgörande roll när Sverige tog bort sjukdomsstämpeln på homosexualitet. Hon har envist och envetet agerat för ensamstående kvinnors möjligheter att få assisterad befruktning, hon har tagit sig an och lyft upp den kontroversiella frågan om människans rätt att kunna få hjälp med att avsluta sitt liv och nu vid nyligen fyllda 89 har hon med full kraft tagit sig an ålderismen och diskrimineringen av äldre.
I rummet med Barbro satt distriktsläkaren Magnus Nord som arbetar på vårdcentralen och som alldeles i dagarna har blivit klar med sin doktorsavhandling där han undersökt och kunnat påvisa hur bättre behandlingsmetoder av "sköra" äldre kan begränsa behovet av sjukhusvård. I rummet fanns också geriatrikern (åldrandets sjukdomar) och professor emeritus Jan Marcusson som är forskningsledare för det projekt där Magnus Nords avhandling ingår. Marcusson har, tillsammans med andra seniora forskare vid Linköpings universitet och i nära samarbete med kommuner och regioner etablerat en äldreforskningsmiljö; en tvärvetenskaplig forskningsmiljö som är inriktad på diagnostik och behandlingsmetoder.
Liberalerna i Östergötland har under många år enträget arbetat med att utveckla vårdens insatser för äldre personer. Bland annat har Liberalerna varit pådrivande för att Region Östergötland beslutat om att det ska finnas "äldremottagningar" på alla vårdcentraler i länet. Regionrådet Alexander Höglund och Monika Broman (båda L) som är ordförande i beredningen för äldrefrågor i regionen deltog vid mötet.
Under sex år har Magnus Nord, vid sidan av sitt arbete på vårdcentralen, slitit med sin avhandling.
– I avhandlingen undersöker jag vilken effekt vårdorganisationen i primärvården kan ha på äldre patienters behov av sjukhusvård. Genom datakörningar har vi valt ut en grupp patienter med väldigt många sjukvårdskontakter och med sådana diagnoser - hjärtsvikt, demens, diabetes, njursvikt, lungsjukdom, med mera - som ofta leder till sjukhusvård. Dessa patienter fick möta ett team - läkare och sjuksköterska - på vårdcentralen som gemensamt undersökte och bedömde vad patienten behövde och ville ha av sjukvården. Patienten kunde därefter vända sig direkt till någon i teamet för att få hjälp med det som behövdes. Det var det hela, sa Magnus Nord.
Enligt Nord valde man medvetet att göra teamen runt patienten små; metoden ska vara möjlig att genomföra på alla vårdcentraler. Resultatet är efter två år att patienterna som fått hjälp av teamet har tjugo procent färre dagar på sjukhus än andra liknande patienter.
Varför ska inte de äldre vara på sjukhus?
– Det handlar absolut inte om att mota bort gamla från sjukhus. Men om patienten kan få hjälp via sitt team så slipper han/hon mycket stress och transporter och återinläggningar. I vårt försök blev patienten "sedd" och fick ökat uppmärksamhet vilket sannolikt har en positiv och förtroendeingivande påverkan som är hälsosam, sa Magnus Nord.
Jan Marcusson gav oss helheten.
– Vi behöver utveckla smarta behandlingsmetoder som är bra för de äldre och som vården klarar av. Under de kommande 15 åren ökar gruppen 75-85-åringar med 50 procent. Även om 75 procent av gruppen är friska i det stora hela så växer antalet äldre som behöver ganska mycket sjukvård under ganska många år. Dagens uppdelning mellan kommuner och regioner i vården är inte optimal. Sjukvårdspolitiken har varit för svag under flera decennier. Istället för att styra vården mot kontinuitet - likt Magnus Nords team - så har läkarna fått bestämma vårdens utveckling, sa Marcusson.
Barbro Westerholm varnade för en vård som går på de äldres symptom istället för på diagnoser.
– Jag träffade en 103-årig man som var ledsen och deprimerad för att han inte fick krama sin fru under pandemin. Vården gav honom antidepressiva läkemedel när allt han ville ha var närhet. På hans boende fanns en katt som blev hans räddning. Han kunde kramas med katten, sa Barbro Westerholm som talade engagerat för att äldre ska uppmanas att hålla koll på läkemedlen och be om att få sin njurfunktion undersökt på vårdcentralen.