Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Så går en svensk julfest till

När jag var en liten flicka gjorde jag mitt bästa för att vara ett snällt barn, men jultomten var inte så snäll mot mig. Han glömde mig alltid eller gav mina julklappar till något annat barn.

Foto: Julfest. Med Folkbladet skriver Mariana Alsalem om.

KRÖNIKA2015-12-24 15:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag blev så glad när jag upptäckte att han inte var på riktigt! Men trots det var jul min favorithögtid på året.

I Syrien firar vi jul på ett lite annorlunda sätt. Den 24 december går vi till en restaurang, eller hem till någon. Vi äter, dricker och dansar till morgonen. Klockan tolv går vi ut och börja besöka andras hus. Denna turné kan börja med två personer och sluta med femtio eller mer. Merparten av tiden besöker människor personer de inte känner. I mitt kvarter lämnar människor dörren öppen för gäster, så att alla kan komma in! Först juldagen ges tid för familjen. Under högtider välkomnar vi gäster i våra hem!

Jag tillbringade min senaste jul på ett annat sätt. Jag låg på sängen i mitt tomma rum i ett flyktingläger. Jag checkade facebook och tittade på mina vänners bilder. De verkade ha kul, trots kriget. Jag mindes mina tidigare jular, och alla andra tillfällen jag träffat dem, och önskade att jag var tillsammans med dem. Jag saknade allt. Även att tomten glömde mig!

Jag trodde aldrig att jag skulle få en bra jul igen, tills jag fick en inbjudan för några dagar sedan.

Jag visste inte hur en julfest går till i Sverige, men det kändes bra att bli inbjuden! De första minuterna var jag nervös, för jag kände inte till traditionerna. Var skulle jag sitta, vad skulle jag säga? Ingenting var bekant, även julpyntet var annorlunda. Maten var helt annorlunda, jag såg ingen "kibbeh eller tabbouleh". Ingen musik eller dans. Inget jag varit med om i hela mitt liv!

Lycka och härlighet blev den stora titeln för kvällen! Alla satt runt bordet och åt middag. De började sjunga sånger jag aldrig hört, skratta och berätta historier. Jag kände mig inte alls utanför, utan vi satt och pratade och jag fick höra historier från deras uppväxter och andra minnen. Jag såg en annan sida av människor som jag tillbringat mycket tid med. Jag gillade maten och jag njöt av låtarna, det var roligt!

Efter middagen vi spelade ett spel. I Syrien brukar vi inte spela spel på julfester. Inte ens på nyår. Men jag gillade idén, det var kul! Jag skrattade från mitt hjärta och mitt leende var inte falskt. För första gången insåg jag att jag faktiskt kan få en härlig jul igen! Det spelar ingen roll i vilket land du firar julen, eller vilken tradition du är van vid – utan vem du spenderar den med. Att få testa nya ceremonier är trevligt!

Jag saknar fortfarande mina vänner, min bror och mitt land. Men jag har fått en ny tro nu: "lycka kan komma var som helst, när som helst, bara du öppnar ditt hjärta för det".

Krönika

Läs mer om