Hen tycks veta att hen håller på med nått jag inte gillar. Det finns ändå frön till alla och vid vårt fågelbord lönar det sig att vara snäll. Koltrasten får ost när skatan inte ser eller vågar närma sig. Skatan tycks uppleva fågelbordet som en konflikt och vill gärna visa sin makt. Hen är störst, bland just dessa fåglar och ska därför ha mest eller ja kanske menar hen allt! Makt berusar sägs det!
Jag brukade inte dela mina problem med pappa. Jag förstod tidigt att han hade fullt upp med sitt sinne ändå. Men vid ett tillfälle berättade jag ändå att jag blivit slagen i skolan! Pappa blev mycket upprörd och förklarade att jag måste slå tillbaka vilket jag fick lova att göra. Jag kunde inte förklara hur svårt jag hade att slå någon på det sätt man måste för att vinna slagsmål. Slå för att skada, slå i ansiktet.
Kanske vara det den känslan som gjorde att jag uppskattade tjuren Ferdinands sätt att slå sig ner under korkeken – och lukta på blommorna!
Att lösa konflikter med våld var väl och är väl i grunden en tankemodell. Om våld är lösningen finns ingen anledning att grubbla över andra lösningar. För den starkare parten i konflikter kan lösningen möjligen tyckas tilltalande. Så män slog kvinnor, föräldrar slog barn och barn uppmanades att lösa konflikter med andra barn med knytnävarna. Nya tankar kom att ifrågasätta våld som lösning på konflikter, någon sorts samtal hade påbörjats och lagar förtydligades i linje med denna nya förståelse.
När beslutet, som innebar förbud mot barnaga, togs i Sverige 1979 var enigheten stor. Bland folk i allmänhet var ändå många kritiska och undrade hur man då ska kunna uppfostra barn. Sverige var först i världen med en lag som förbjöd all form av barnmisshandel i uppfostringssyfte.
Våld som lösning på konflikter, egna tillkortakommanden, rädsla eller förtvivlan är alltjämt förekommande. Ibland som något dåligt men förståeligt och ibland något strategiskt och försvarbart. Bakom hörnet, om man nu vågar kika runt hörnet, ligger det faktum att våld aldrig blir just en lösning. Någon kommer att ruva på hämnd, någon går sönder och tappar tron på mänskligt samspel.
Våld är ofta ett sätt att ta sig makt över andra och det behöver inte handla om fysiskt våld. Beslut kan fattas gällande barn utifrån det faktum att vuxna har makten, makten som ligger i språk och ställning. Makt handlar ofta om att inte lösa konflikter utan bara ”få rätt”. Att verkligen lösa konflikter torde väl innebära att alla parter på något sätt bli nöjda och om någon vill sitta och lukta på blommorna borde det väl bara omfamnas? Vi människor borde kunna lösa konflikter utan våld och annan maktutövning. Vi måste, om vi nu inte kan, lära oss. Vi människor behöver samspela för att överleva. Den svagare behöver kunna luta sig lite mot den starkare, den för tillfället starkare. Den siste kan en dag vara den förste.
Pappa hade kunnat uppfostra mig med aga men gjorde inte det. En lite dask i stjärten minns jag ändå. Jag hade gått över en gata jag inte fick gå över. Pappa blev rädd när han kom på mig med detta tilltag. Han tog mig hårt i armen och gav mig en lite dask. Det gjorde inte alls ont och jag förstod att han blivit rädd. Det var ändå aldrig hot om våld som fick mig att göra rätt som barn. Jag ville inte göra pappa besviken! Barn som inte vet hur dom gör sina föräldrar stolta och nöjda har det svårt och risken finns att dom ger upp!
Skatan tittar ängsligt åt mitt håll under det att hen nästan river fågelbordet. ”Där ser du”, tycker jag mig höra, ”våld är naturligt”! Hm, mummeltänker jag, det finns så mycket mer att se. Ibland behöver man se runt nästa hörn, ibland behöver man se sig i andra och det kan vara nyttigt att se med andras ögon!