Nyttan är dubbel. Företagen ställer upp med praktikplatser och handledare och företagen får chansen att bygga upp relationer med nya, utbildade och motiverade unga människor. Relationer som senare kan utvecklas till anställningar av nya medarbetare. Det ger en ökad och ömsesidig säkerhet vid rekryteringen om båda parter har fått känna lite grann på varandra under en eller flera praktikperioder. Hydro Extrusions (tidigare Sapa) är ett av ägarföretagen.
Vi talade om bauxit, göt och om extrudering när vi möttes på Joan´s i Finspång över en lunch för någon vecka sedan. Eller vi och vi. Det var Nina Kumpula som talade och det var jag som lyssnade med stora och nyfikna öron. Nina Kumpula arbetar sedan något år tillbaka på Hydro Extrusions i Finspång. Hon är ansvarig för HR-verksamheten på Finspångsfabriken. (HR är en förkortning för det engelska uttrycket human resources vilket på svenska betyder ungefär "mänskligt kapital". HR är kort sagt en vidareutveckling av det vi tidigare benämnde som "personalavdelningar" ute på företag och i förvaltningar.)
Nina Kumpula har ett brinnande intresse för människor och för industrins processer. "Hon har hamnat helt rätt på Hydro i Finspång", så tänkte jag när jag lyssnade på henne. Hydro Extrusions i Finspång är en integrerad fabrik där ungefär 250 medarbetare i samma fastighet på det klassiska industriområdet Metallen pressar (extruderar), bearbetar(svetsar och svarvar) och administrerar (säljer, bemannar och utvecklar) produkter av världens vanligaste metall aluminium.
Som ansvarig för HR har Nina inblick i det mesta av det som pågår på Finspångsfabriken. När hon studerade på programmet för personal- och arbetslivsfrågor på Karlstads universitet så läste hon en arbetsrättslig linje. Med denna som grund har hon ett särskilt ansvar för arbetsgivarens förhandlingar med fackförbunden och löner och avtal. Förhandlingsarbetet omfattar även företagets fabriker i Vetlanda med ungefär 500 medarbetare. I både Finspång och Vetlanda tjänstgör hon också inom en speciell gren av HR som kallas för "business partner".
– Uppdraget som business partner innebär att gå in som bollplank och stöd (partner) till chefer på olika nivåer i företaget. Målet är att stötta chefer till att utvecklas till en bättre chef som är bättre för medarbetarna och som gör ett bättre jobb för företaget, berättade Nina Kumpula för mig över lunchbordet på den nästan fullsatta restaurangen vid Bergslagstorget där det fortfarande byggs och fejas.
Nina Kumpula är född i Norrköping. Hon har bott i Värmland i åtta år och har haft uppdrag inom HR inom processindustrin, på lager och även i offentlig sektor. När Nina fick syn på att det fanns en ledig tjänst på Hydro i Finspång så blev hon intresserad direkt. Nina kände folk i Finspång som hon tyckte om, vilket utöver det attraktiva jobbet i sig självt, bidrog till att öka intresset än mer för jobbmöjligheten i Finspång.
– Jag arbetade några år i finansbranschen innan jag blev klar över att jag inte gillar att jobba med siffror utan hellre vill arbeta med människor; utan att för den sakens skull ge mig in i vård och omsorg. Juristutbildningen lockade mig starkt men till slut fastnade jag för HR-utbildningen. I den utbildningen fick jag lite juridik, mycket arbetsrätt och framförallt möjligheten att få arbeta i ett människointensivt yrke som det jag har nu, sa Nina Kumpula med ett stort leende.
CNG erbjuder yrkesutbildningar inom industri och vård och omsorg. På teknik- och industriprogrammen utbildas till attraktiva yrken som till exempel svetsare, elektriker och svarvare.
– Vi har många praktikanter från CNG varje år och det är inte ovanligt att det leder till anställningar här hos oss, berättade Nina Kumpula.
Några dagar efter vårt lunchmöte på Joan´s träffades vi kort inne på Hydros fabrik på industriområdet Metallen; detta klassiska industrikvarter där många generationer av arbetare och ingenjörer skapat och skapar värden som bidragit till bygdens och hela Sveriges tillväxt och utveckling.
Nina Kumpula tog mig med på en snabbtur genom pressavdelningen där stora cylindrar av omsmält metallskrot - så kallade göt - pressas genom maskiner som med vidunderlig kraft drar och pressar ut göten till de former och profiler som kunderna har beställt.
(Artikeln fortsätter i morgon fredag)