Den tycks inte inse att parkeringen är min. För katten är det en plats i solen som den äger genom att ligga där. Katten tittar oförstående på mig, bara människor tror att platser kan ägas!
Naturen har exploderat! Allt blir grönt och det gråtrötta är plötsligt borta. Matpriserna har även dom fått ett stänk sommar över sig om än bara ett stänk. Inflationen dröjer sig kvar och tycks inte riktigt ha fattat. En del har tydligen fortfarande för mycket pengar att handla för medan andra av oss vrider och vänder på slantarna, ja eller kontokorten.
I kommunerna talas om besparingar eller ”stålbad” som någon kallade det vi står inför. Just ”stålbad” brukar drabba väldigt olika, en del kan ändå köpa ny båt eller kanske köpa en lägenhet. Det ska ju minsann löna sig att arbeta och för en del har det lönat sig i riklig omfattning alltmedan andra arbetet hårt i hela sina liv men ändå, som sagt, behöver vända på kontokorten!
Vi som varit kommunalt anställda har sällan blivit rika på annat sätt än genom det vi fått tillbaka från barn och föräldrar. Glädje är ju också en sorts rikedom även om den inte går att köpa tomater för.
Att hjälpa och vara till för andra ger en inre tillfredsställelse! Kommunal verksamhet drabbas alltid hårt i ekonomiskt svåra tider. Lösningen blir att rusta ner inte att hitta sätt att få in mer pengar. Omsorg om andra ger inte ekonomisk vinst för kommunala verksamheter och det är ju inte heller meningen. Vinsten består i en god uppväxt för våra barn och stöd till alla som behöver det. Jag har sagt det förr och säger det i igen, människor som arbetar med människor ska ha bra betalt, ni är ju så viktiga! Men det handlar ju inte bara om pengar, själva verksamheten och dom i verksamheten behöver visas respekt! Omsorg och skola är det fundament som gör det möjligt för andra aktörer att tjäna pengar!
Vi som ska presentera samhället och världen för barnen har ett svårt uppdrag. Vi försöker lära barnen att bry sig om andra, att dela med sig och att alla har lika värde men sedan ska barnen se världen själva. En del föräldrar funderar möjligen på om de borde ha lärt sina barn att roffa åt sig, slå tillbaka och ta avstånd för allt annorlunda. Den vision som de flesta vill presentera för sina barn rimmar illa med verkligheten.
På nyheterna presenteras en undersökning som visar att förskola är bra för även små barn. Någon lång föräldraledighet behövs inte menas det. Nu kan det ju vara så att det även handlar om livspussel för hårt arbetande föräldrar. Förskola är bra för barn men tid för återhämtning och familj är av betydelse inte bara i stunden utan för längre tid. Det är viktigt att kunna var hemma med sjuka barn, att vara hemma när man själv är sjuk, att kunna ta ledigt för att vara med i förskola eller skola. Även 12 och 13åringar kan behöva någon hemma när dom är sjuka vilket för övrigt gäller även gubbar. Många familjer lever ett mycket pressat livspussel. Väl fungerande förskola och skola är en viktig del för att familjen ska orka.
Välfärden skulle väl vara som en stor famn för oss alla vid behov. Allt kan inte mätas i vinster, det finns värden som är avgörande för vårt samhälle utan att, med enkla uträkningar, kunna mätas i pengar. Nog kommer många att välja ett bad i medelhavet i stället för det där stålbadet om ett val är möjligt. Vilka ska i stålbadet, är det svaga och utsatta, är det våra barn? Är det Linda som tar hand om sin sjuka man utan att egentligen orka, är det Linus som behöver en trygg hand i skolan eller är det kanske alla sjuka som inte förmår arbeta som vi andra?
Jag backar bilen och parkerar på gatan, katten slickar sina tassar och ser nöjd ut. Katten har rätt, det där med att äga platser är en knepig sak. Att några ska äga och andra inte är en knepig sak. Livet är en knepig sak men somligt är lätt. Alla har lika värde och ibland behöver vi hjälp med vårt värde. De politiska partier som svarar mig att självkänsla och värde skapas av arbete har fel anser katten och jag. Allt levande har värde oavsett arbete. Självkänsla får vi genom att se detta värde i andras ögon!