I det forntida Egypten hängde vävda gobelänger på väggarna och under tidig medeltid började man väva tapeter i Europa. Tryckta papperstapeter introducerades i slutet av 1400-talet för att ersätta de dyrbarare vävda tapeterna.
I Sverige inleddes tryckning av papperstapeter på 1700-talet. Först ut att tillverka tapeter i Norrköping var troligen Anders Utterberg som 1743 fick kungligt privilegium för ett tapetmakeri. År 1757 fanns det två tapetmakare och 1774 tillverkades tapeter och vaxdukar till ett värde av 1 472 daler silvermynt i staden.
År 1880 startades Norrköpings Tapetfabrik av Johan Alfred Hedenström (1855–1931). Den låg i kvarteret Kopparkypen på Källvindsgatan 7. Fabriken kompletterades 1888 med en egen kemisk färgfabrik i samma fastighet. Där tillverkades de lackfärger som tidigare hade behövt importeras.
För att förse fabriken med rullpapper köpte Hedenström 1893 ett vattenfall vid Motala ströms utlopp i Glan. Där anlade han Ljusfors Pappersbruk med tillhörande träsliperi och sulfitfabrik. Anläggningen såldes 1918 till Fiskeby.
Johan Alfred Hedström var förutom fabriksägare även riksdagsledamot för Liberala samlingspartiet i första kammaren 1916–1919. Han var också en av grundarna till Norrköpings allmänna nykterhetskommitté.
Norrköpings Tapetfabrik blev snabbt den ledande tapetfabriken i landet. År 1896 uppgick tillverkningen till 3 450 000 rullar tapeter och bårder, vilket var mer än övriga svenska fabriker tillsammans. Ett 40-tal anställda tillverkade varorna som inte bara såldes i Sverige utan även exporterades till de flesta europeiska länder och till Amerika.
Grundaren överlät 1919 verksamheten till sönerna Alfred och Oscar. Oscar Hedenström blev efter några år ensam ägare och drev Norrköpings Tapetfabrik till sin död 1958. Han efterträddes av dottern Marianne Hernelius och i samband med övertagandet omvandlades firman till aktiebolag.
Norrköpings nästa tapettillverkare blev Anton Ljungqvists Tapetfabrik som grundades 1904 av Anton Ljungqvist (1871–1928). Redan efter två år köptes företaget upp av fabrikören Carl Engblad som drev Göteborgs Tapetfabrik, men tillverkningen fortsatte i Norrköping. Samma år tog tapetfabriken över tomma fabrikslokaler i kvarteret Linden vid korsningen Drottninggatan – Prästgatan. Ljungqvists utvecklades snabbt sedan nya maskiner köpts in och fabrikshuset byggts om grundligt. Vid mitten av 1930-talet bestod verksamheten av 36 arbetare.
Då fanns det i Sverige 13 tapetfabriker med sammanlagt 350 arbetare, och två av dem låg alltså i Norrköping. Men några decennier senare hade situationen blivit en helt annan genom omfattande fusioner och rationaliseringar.
År 1966 slogs Ljungqvists Tapetfabrik i Norrköping, Engblads Tapetfabrik i Göteborg och Göteborgs Tapetfabrik samman under det nya företagsnamnet AB Tapetinvest. Verksamheten flyttades efter hand till Norrköping där en ny fabrik byggdes i lngelsta.
Tre år senare köpte Tapetinvest även Norrköpings Tapetfabrik och Kalmar Tapetfabrik. Företaget som fick namnet Engblad & Co Tapetfabrik AB (marknadsfört som Eco-tapeter) blev en av Nordens största tapetproducenter.
Eco-tapeter var i mitten 1970-talet Sveriges ledande tillverkare av tapeter. Huvudkontoret och fabriken låg då i Norrköping och butiker fanns i Norrköping, Göteborg, Stockholm och Kalmar. Antalet anställda var cirka 225 personer. Men företaget hade problem med lönsamheten och tvingades 1978 till och med ställa in betalningarna.
På 1980-talet samlade Engblad & Co sin verksamhet till Anneberg utanför Nässjö och 2002 köptes företaget av Boråstapeter, som flyttade tillverkningen till Borås. Både konstnären och möbelarkitekten Erik Chambert i Norrköping och arkitekten och formgivaren Josef Frank ritade mönster till tapeter som tillverkades av Norrköpings Tapetfabrik. Josef Franks ”Eldblomma”, ”Paradiset” och ”Vårklockor” kan fortfarande köpas.
I början av 1900-talet blev det vanligt att reproducera gamla tapetmönster. Många tapettryckerier hade provböcker med nytryck av historiska mönster och på 1960-talet lanserade Norrköpings Tapetfabrik kartan ”Tapeter med tradition” med bland annat Drottningholmstapeterna ”Rokoko” och ”Gustavian” samt ”Gusumtapeten” och ”Ljusforstapeten”.
Och i dagens utbud av nyproducerade vintage-tapeter finns det mönster från 1930- till 1960-talet från både Norrköpings Tapetfabrik och Ljungqvists Tapetfabrik.