Teater är nånting helt annat än att se på film och när det dessutom sker i ett klassrum blir det väldigt nära och intimt. Eleverna är förväntansfulla och lite fnissiga när de tar plats, för några är det kanske allra första gången de ska se på teater. Pjäsen är ett slags relationsdrama, en pjäs som utspelar sig i pjäsen, och skådespelarna går in och ut ur sina roller. Eleverna är med på noterna och drar ibland efter andan när nån av skådisarna bokstavligen är i deras ansikten. Intensivt och intimt. Några hänger blygt kvar när pjäsen är slut och vill ställa frågor och diskutera, helt klart berörda på ett sätt som bara levande teater kan skapa.
Det andra besöket är på Östgötateatern, Lars Norén, och är av det tyngre slaget. Att få kika in hos dysfunktionella familjer får vi kanske aldrig nog av. Scenografin, som är halva nöjet att se, är smart och snygg och det växlas lätt mellan de olika scenerna. Efter pjäsen diskuterar vi livligt vad vi egentligen varit med om och det är lika spännande som själva pjäsen. Nya insikter nås och berikar upplevelsen ytterligare. Som vanligt slås jag av att kultur i alla dess former behöver delas med andra och diskuteras, oavsett om det är böcker eller film, teater eller balett. Alla har så olika ingångar och så olika erfarenheter och ser med olika ögon. Spännande! Lika spännande är åskådarna på raden bakom vår, som har total inlevelse under hela pjäsen och suckar, ojar sig och skrattar om vartannat beroende på vad som sker på scenen, på ett sätt som sällan förekommer på bio. Själva grejen att de som befinner sig där framme är livs levande och där på plats, gör upplevelsen starkare än en film, och vi som åskådare blir också en slags medskapare till föreställningen. Det är häftigt, även om jag personligen kanske inte var lika livlig som dem.
Utanför vardagsrumsfönstret hänger magnoliaknopparna tunga, alldeles redo att slå ut och som varje år undrar jag om de ska få göra det eller om det kommer fler frostnätter som ska lura oss på blomprakten. Efter den gångna helgen är det svårt att tänka sig att det så helt ska kunna slå om igen, men det kan det ju så klart. Väderprognosen ser dyster ut framöver och våren verkar komma av sig igen. Jag håller tummarna för att temperaturen i alla fall håller sig över nollstrecket.