Enligt bibeln använde David sin harpa för att lindra Kung Salomos kroniska huvudvärk. Pythagoras, som anses vara musikterapins fader, var bland de första som rekommenderade musik för de sjuka, men även den grekiska läkekonstens skapare Hippokrates var känd för att spela musik för sina patienter. På den tidiga medeltiden behandlades feber med rådet: ”Låt patienten lyssna ofta på sjungande trubadurer, på stränginstrument och på behagliga sånger”.
Fortfarande är vår kunskap om nyttan rätt skral trots att musik som läkemedel är både billig, säker och enkel att erbjuda till många. Den kan även vara ett komplement till annan behandling. Den har redan funnit sin plats mest vid behandling av olika psykiska besvär, vid smärta och inför operationer, vid vissa sjukdomar i nervsystemet och vid demens. Men hur bra är musiken för hjärtat?
Att forska om musikens nytta är svårt: det finns så många olika musikformer, människans uppskattning av den varierar stort, vanan att lyssna skiljer sig åt. Snabbt eller långsamt, hög eller låg volym, spela eller sjunga själv eller bara sitta och njuta. Dessutom är det nästan omöjligt att genomföra bra långtidsstudier med stora patientgrupper.
Vad vi vet är att man med hjälp av musik som behandling kan sänka blodtrycket, puls- och andningsfrekvensen, men att det även kan sänka kroppens stressnivå. Så kunde tyska forskare i en studie på 120 friska frivilliga se att effekten av lyssna 25 minuter på Mozart eller Johan Strauss sänkte blodtrycket, pulsen och även nivån på stresshormoner men att man inte kunde se samma resultat när deltagarna fick lyssna på Abba, fast även här minskade cortisonet!
Det har visat sig att musikterapi kan lindra smärta och ångest men än så långe vet vi inte om det också hjälper mot depression hos patienter med olika hjärtsjukdomar. Vid träning av patienter efter en hjärtinfarkt har man kunnat se att man kan uppnå en större belastning och uthållighet om det finns musik vid träningen, särskilt om den går i samma takt som träningens rörelser. Trivseln leder till att fler fortsätter med träningen på längre sikt. Vi vet att alltför få av våra patienter borde motionera mera, minst en halv timme dagligen. Man får hoppas att musiken kan bli en stimulans för mera hälsosamma motionsvanor.
Vilken typ av musik som är nyttig varierar mellan människorna. De flesta får en snabbare puls och högre blodtryck när de lyssnar på högljudd hårdrock men forskare har upptäckt att en van heavy metal älskare snarare lugnas ned av detta!
Levande eller inspelad musik? Man lät ett antal personer först närvara vid en pianokonsert och tio veckor senare fick de lyssna på en inspelning med samma pianist: den levande musiken hade klart större nyttoeffekt. Liknande resultat har man funnit när man sjunger/spelar själv i stället för att endast lyssna på musiken. Därför är det ur folkhälsosynvinkel så viktigt att många får en chans att lära sig spela ett instrument, den kommunala musikskolan är alltså en strategisk hälsosatsning!
Jag hoppas att vi får fler och bättre studier som stärker musikterapins plats i hälso-och sjukvården och under tiden: unna dig själv en stunds musikavkoppling varje dag och varför inte ägna lit tid åt att spela eller sjunga själv, hjärtat mår säkert bra av det!