Men jag tror inte att skribenten tänkte så mycket på att provocera. Hon ville nog mest ge sin syn på samtiden och uttrycka förundran över att samma plats som varit så fylld av glädje och upprymdhet tydligen också varit en plats för hemskheter. Det kan jag känna igen mig i. Ja alltså, i att inte riktigt kunna fatta att när jag promenerade hem i solnedgången till tonerna av Håkan Hellström och Silvana Imam i ett närmast idylliskt Bråvallalandskap – då blev någon annan våldtagen.
Men den där overklighetskänslan hör väl egentligen till vardagen. Flest våldtäkter sker ju faktiskt i hemmen enligt statistiken, och gärningsmännen är oftast redan bekanta med dem som utsätts. Är det inte konstigt att människor gör sådant mot varandra, och ibland till och med mot människor som de påstår sig älska?
Jag tänker på Sara Vargas låtrad: "Man skadar inte den man älskar, vilket du faktiskt säger att du gör" i "Spring för livet" från Melodifestivalen 2011. En del såg kanske låten som en tröst och bekräftelse på att de inte var ensamma. Det är de ju inte.
Jag undrar vad "Mormor på Bråvalla" tänker om våld i hemmet. Skulle problemet inte finnas där heller om offren klädde sig mer i "snickarbyxor och fleecetröjor"? Och är inte festivaler lite som discon? Musik spelas, det dansas och blir varmt. Är discoklädsel verkligen så fel då?
En man kom och satte sig vid mig när jag åt ensam på Bråvalla, innan en spelning jag skulle recensera. Mannen var lugn och verkade trevlig, tills han sa: "Jag hörde att det varit mycket våldtäkter här."
Han riktade en fråga till mig (av alla människor): "Varför klär ni kvinnor er så lättklätt? Vill ni att folk ska titta på er eller vad? Ni måste ju fatta att saker kan hända."
Jag – klädd i långbyxor, t-shirt och sedvanlig kulturkofta – visste inte riktigt vad jag skulle säga, mer än: "Du borde inte skuldbelägga kvinnorna."
Mannen svarade: "Jag skuldbelägger ingen. Jag menar, jag har en dotter. Jag tycker bara att man ska vara medveten."
Liknande skrev "Mormor på Bråvalla": "Man kan inte bara utgå från hur det borde vara. Till dess att man är framme vid detta idealtillstånd får man försöka anpassa sig litet efter hur det faktiskt är." Så hur är det då? Kvinnor anpassar sig dagligen. Det har inte stoppat våld.
De som verkar hjälplösa är männen utan impulskontroll.