– Som lärare måste du förstå vad du håller på med, sa Monika Gustafsson.
En sak som man som lärare behöver förstå är det vi kan kalla för "scennärvaro." Från det man stiger in i skolan på morgonen tills dess man lämnar skolan på eftermiddagen så står man på scenen.
– Det handlar inte om att låtsas att man är någon annan än den man är. Däremot är själva medvetenheten om att man är på scenen viktig. Som lärare är jag en viktig person på scenen, många ser mig och följer mig och lägger märke till mig. Vilket har betydelse för mig i min lärargärning. Jag kan påverka inlärningen och elevens intresse på så många olika sätt, sa Monika Gustafsson.
Hon berättade för mig att hon, när hon stiger in i ett klassrum för att leda en mattelektion med 30 elever, aldrig ser eleverna som en grupp utan som 30 individer som sitter i samma sal.
– Det är ju inte gruppen som ska lära sig det nya moment i matematiken som lektionen ska ägnas åt. Det är person för person som ska ta till sig kunskaperna. Därför undervisar jag alltid individuellt. Jag signalerar tydligt att "jag vill lära känna dig för att kunna undervisa dig". Och eleverna är mottagliga och nyfikna. Min pedagogiska utgångspunkt är att "nu ska vi hitta det enkla bakom det komplicerade." Ganska ofta har vi mattelektioner som är tre timmar långa; då hinner jag gå runt till varje elev flera gånger och ägna mig åt just henne eller honom, sa Monika.
Hon och lärarkollegorna på CNG arbetar mycket med projekt i undervisningen. Det sättet att undervisa kräver mycket "planering och förberedelser" men enligt Monika Gustafsson så är det "värt varenda minut."
Jag frågade henne om "projekt" går att jämföra med de "grupparbeten" som var populära då jag gick i skolan för länge sedan?
– Visst finns det likheter men projektet har mer driv och problemlösarattityd i sig skulle jag vilja säga. Projektet liknar också elevens kommande arbetsmiljö på universiteten och ute på arbetsplatserna. I projektet är det också lättare för oss lärare att hjälpa eleven att lära känna sig själv, se vilka informella roller hon eller han har i olika projektgrupper och om det känns bra att det blir så eller om det kanske krävs förändringar, berättade Monika Gustafsson.
Det där med "informella roller" i projektgrupper har också det en rak koppling till det arbetsliv som väntar många av eleverna längre fram i livet. På arbetsplatser där mycket utav utvecklingen och affärerna drivs framåt av projektgrupper är sammansättningen av grupperna en viktig sak.
– Formella kompetenser hos deltagarna är självklart viktiga för att projektet ska leverera med lönsamhet. Kunskaper om mer informella kompetenser bidrar emellertid också till resultatet. Det är sällan bra att sätta samman en projektgrupp där personligheterna riskerar att låsa varandra. Informella ledare behöver informella tvivlare på samma sätt som väldigt noggranna personligheter kan må bra av en "slarver" som ibland har en tendens att gena lite i kurvorna, sa Monika Gustafsson.
Verksamheten på skolan bedrivs i tvåveckorsscheman. En vecka med gymnasiegemensamma ämnen för alla elever och en vecka med karaktärsämnen för de olika programmen.
– Teknikämnet innehåller mycket teori om allt från historia till hållfasthetslära, ritningar, datorer och design. Matematiken är nästan alltid med som i vart fall fond till det mesta vi gör, sa Monika Gustafsson med ett nöjt och varmt leende i ansiktet.