Helga Maria Swartz, som Moa Martinson ursprungligen hette, föddes den 2 november 1890 i Vårdsnäs utanför Linköping. Hon var dotter till den 19-åriga, ogifta pigan Kristina Swartz.
År 1894 flyttade Kristina och Helga till Norrköping. De bodde hos Helgas moster Klara i kvarteret Tulpan i S:t Olai församling. Modern arbetade på Brücks Fabriker vid Kungsgatan.
Kristina gifte sig 1896 med Alfred Karlsson, som bland annat var statare, fabriksarbetare och hamnsjåare. Styvfadern hade då tjänst på gården Mellantorp strax söder om Norrköping och dit flyttade Kristina med Helga. Händelsen är inledningen till romanen Mor gifter sig (1936).
På hösten flyttade familjen till Skärkind och året tillbaka till Norrköping. De bodde i Ängelholm (mellan dagens Ektorp och Såpkullen) i S:t Johannes församling. På tre år hade modern fött lika många döttrar, som alla dog de första veckorna.
Helga skrevs in i den närbelägna Holmstaskolan. Lärarinnan Johanna Törnlöv – ”en slank, lång människa i fyrtioårsåldern” – kom att betyda mycket för hennes utveckling. Betygen blev utmärkta – särskilt i modersmålet där hon var bäst i klassen. Här började hon också skriva vers.
I oktober 1899 noteras familjen som utflyttad till Östra Eneby men redan 1900 är Helga tillbaka i Holmstaskolan. Hon uppges då bo på Ljura gård. Senare flyttade de till Marieborgs gård utanför staden: ”En sådan utsugning av statare och en sådan kvarleva av gammalt träl- och feodalvälde som där, har jag inte upplevt på någon annan gård, varken förr eller senare.”
Flyttkarusellen gick sedan vidare till Kvillinge prästgård och Risinge. När Helga 1903 fick sitt slutbetyg i Eliantorps folkskola i Doverstorp hade hon gått i åtta olika skolor.
”Uppgifterna om familjen Karlssons flyttningar är både motstridiga och svårtolkade, de ger ett kaotiskt intryck som säkert stämmer väl överens med en kaotisk tillvaro”, skrev Kerstin Engman i sin biograf över Moa Martinson. I sina böcker har Martinson skildrat ett otal kyffen, statarlängor och inhysen där hon bott under sin barndom.
Några månader efter konfirmationen 1905 började Helga arbeta på en stor gård på Vikbolandet där hennes mostrar tidigare tjänat. Våren 1906 rustades för den stora konst- och industriutställningen i Norrköping som skulle invigas den 1 juni. Helga fick plats som köksflicka i huvudrestaurangen på toppen av Syltenberget.
I romanen Kungens rosor (1939) har Moa Martinson berättat om sitt alter ego Mias tid som kökspiga på utställningen och hur hon där började utvecklas till kvinna. Vid ett tillfälle samtalade hon om rosor med kung Oscar II.
Sedan utställningen stängt i september flyttade Helga till Stockholm och utbildade sig till kallskänka. Men den ekonomiska depressionen gjorde det svårt att få jobb och hon återvände till modern och styvfadern i Norrköping.
Sommaren 1908 arbetade Helga på sommarhotellet Rindöbaden utanför Vaxholm och därefter på Stora Hotellet i Örebro och Järnvägshotellet i Hallsberg.
År 1910 flyttade hon in hos sin blivande första make, grundläggare Karl Johansson, i torpet Johannesdal i Sörmland. Där kom hon att bo till sin död, den 5 augusti 1964.
Då hade den fattiga, utomäktenskapliga Helga Maria Swartz förvandlats till den hyllade och bästsäljande författaren Moa Martinson. Signaturen ”Moa” hade hon börjat använda 1927 och efternamnet fick hon genom giftemålet med författaren Harry Martinson 1929.
Moa Martinson besökte sin gamla hemstad många gånger och 1956 skrev hon: ”Norrköping är en intressant stad. Det lönar sig att resa dit. Panoramat omkring Strömmen, de vackra omgivningarna, nytt blandat med gammalt anser jag lika intressant att se som Paris, London, Stockholm och Rom. Lokalpatriotismen sitter kvar.”
Och i Norrköping bevaras minnena av Moa Martinson. En av få kvarlevor från den stora utställningen 1906 är ”Moas trappa” som hon dagligen gick till och från sin arbetsplats: ”det är åttio steg, hon räknade dem första gången hon gick där”.
Hennes skola finns kvar i Klingsberg. Den var länge Norrköpings äldsta skola, men står numera tom. Den intilliggande förskolan bär hennes namn: Moagården.
År 1996 avtäcktes Peter Lindes staty av Moa Martinson på Grytstorget – mitt ibland de gamla textilfabriker där hennes mor slet för att försörja familjen. Och i likhet med flera andra namnkunniga Norrköpingsbor har Moa Martinson fått en gata i Klockaretorpet uppkallad efter sig.