Det var inför bygget av E4 förbi Norrköping som arkeologer 1992–1993 undersökte området omkring Borgs säteri, som ligger nära arenorna på Himmelstalund. Motorvägen drogs sedan mindre än 50 meter från den numera tomma, gula byggnaden.
Det visade sig att människor bodde här redan för 4 000 år sedan. Bland fynden fanns från bondestenåldern en grav och keramik, från bronsåldern härdar och en bronsyxa, och från äldre järnåldern två långhus.
Under yngre järnåldern uppstod bebyggelse där säteriet ligger i dag och arkeologerna grävde ut sju hus. Där fanns också en stor stenläggning och på denna hittades ett unikt fyndmaterial: närmare 100 amulettringar och 75 kilo djurben. På den stenlagda gårdsplanen fanns ett hus (6 x 7,5 meter) som arkeologerna ansåg vara ett kulthus. Ett stenfundament vid ena långväggen kan ha varit ett altare.
Amulettringar hittas ibland på järnåldersgårdar, men oftast bara några få. Fyndet i Borg var det dittills största i Sverige. Ringarna har ingen praktisk funktion utan antas vara rituella föremål. Några av dem hade yxformiga hängen som sannolikt symboliserar guden Tor.
Benen bestod främst av slaktavfall från tamdjur, men den stora andelen skallar (bland annat från hästar och grisar) och behandlingen av vissa ben (halshuggning av hund) gjorde att de tolkades som spår av offerriter.
”Allt detta sammantaget gör att vi kan anta att Borg varit en betydelsefull plats under yngre järnålder där stormännen haft kontroll över religionsutövningen”, skriver Karin Lindeblad och Ann-Lili Nielsen i rapporten från utgrävningen. I äldre forskning hävdades att det inte alls fanns tempel inom fornnordisk religion.
Till Borg kopplas också en jordvallsborg som låg vid Motala ström – i dag nära ishallen Stallet. Genom kol-14-metoden har den daterats till tidigast 600-talet e.Kr. På en 1600-talskarta kallas den ”Borgs skans” och vissa forskare anser att den gav namn åt Borg. Av vallen återstår i dag bara en liten del.
På 1000-talet skedde stora förändringar på Borgs gård och då övergavs kultbyggnaden, möjligen i samband med att det byggdes en träkyrka. Det lilla templet revs och täcktes med ett tjockt lager grus vilket kan ses som en symbolisk begravning av den förkristna kulten.
Strax söder om kyrkan påträffades fem medeltida byggnader vid utgrävningen. Gården dominerades av ett stort bostadshus med separata stekhus och förrådsbyggnader. Huvudbyggnaden var 24 meter lång och kan ha haft två våningar. I den hittades fynd som vanligtvis finns i medeltida borgar och städer, bland annat sporrar, armborstpilar, importerad keramik, glaskärl och fönsterglas. Allt tyder på att gården varit viktig under medeltiden.
Borg nämns bara två gånger i de medeltida källorna. Det var när kung Magnus Eriksson år 1333 pantsatte gården, som sannolikt var en kungsgård. Den kan ha tillkommit på 1000-talet och tycks ha övergivits vid mitten av 1500-talet, kanske i samband med att Gustav Vasa lät bygga en kungsgård i Norrköping.
På 1600-talet var Borg en by med sex gårdar. I slutet av seklet bytte landshövding Lars Eldstierna till sig Borg, avhyste bönderna och omvandlade byn till ett säteri. Troligen var det han som byggde den första herrgården eftersom han 1691 blev friherre till Borg vilket krävde ett ståndsmässigt säteri.
År 1719 brände ryssarna Borg tillsammans med alla granngårdar och tio år senare eldhärjades både säteriet och kyrkan ännu en gång. Huset som i dag finns kvar på platsen är en flygelbyggnad från den gamla herrgården.
Intill säteriet låg Borgs medeltidskyrka. Den enda kända avbildningen av kyrkan är en enkel teckning från 1600-talet. Den visar en tornlös, rektangulär byggnad med ett litet vapenhus i väster. Längden anges till 29 alnar, dvs. 17,5 meter. Kyrkan har inte kunnat dateras – kanske byggdes den på 1200- talet och ersatte den första träkyrkan.
Under 1700-talet blev både Borgs kyrka och grannkyrkan i Löt för små för de växande församlingarna. Borgs ägare, friherre Erik Göran Adelswärd, föreslog att det i stället skulle byggas en gemensam kyrka och han fick snart stöd av sockenborna. År 1803 slogs de båda socknarna samman och då invigdes den nya kyrkan på den gamla sockengränsen – dagens Borgs kyrka. De båda medeltidskyrkorna revs.
Kvar på den gamla kyrkplatsen i Borg blev den Eldstiernska graven där säterigrundaren och hans ättlingar hade begravts. Över graven uppfördes 1894 ett gravkor som ännu står kvar.