För 70 år sedan, den 19 maj år 1951, antog riksdagen en ny religionsfrihetslag. Den innebar allas rätt, utom kungens, att gå ur svenska kyrkan, att bli medlem i ett annat trossamfund och att slippa tillhöra någon religion. Rätten att tro och slippa tro är även säkerställd barnen i samhället. Många tror felaktigt att någons religiösa rättighet eller åsikt blir en annans skyldighet för att det tolkas så. Därför vittnar allt fler i Sverige om förföljelser av moralpoliser som kräver att de ska leva enligt bakåtsträvande principer.
Majoriteten i Sverige har vuxit upp med att religionen är en privatsak eftersom den är separerad från politiken. Religionsfrihetslagen ska skydda mot just statlig indoktrinering och tvång. Här ses skillnader mellan sekulära-religiösa och de som anser att religionen står över samhällets lagar. De som strävar efter politisering av islam hotar demokratin. Likaså de som springer religiösa extremisters ärenden genom att försköna och mörka framväxande radikalisering, våld och hedersförtryck.
Vi måste förstå allvaret när ledande religiösa förespråkare åberopar religionsfrihet vid diskussion om religiösa och kulturella seder och kläder. De önskar t ex förbjuda åsikter och debatter kopplade till religiösa huvuddukar på barn i skolan. Menar de att yttrandefriheten ska inskränkas att aldrig gälla religiösa och kulturella traditioner? Vad är nästa steg, förbud mot alla religioner än sin egen? Vi vet många exempel på sådana länder där människor flyr för att slippa mördas, våldtas, fängslas och torteras, för att de tror och tycker annorlunda.
Det är ett svek av politiker, myndigheter och skattefinansierade media att romantisera religioner som könsseparerar, tvingar barn under slöjor och unga kvinnor över balkongräcken.
Förtroendet hos medborgarna sjunker när SR förminskar och mörkar att en journalist som publicerat snyftreportage om en islamist, av SÄPO klassad som säkerhetsrisk, visar sig ha privata kopplingar till varandra. På Kristi himmelsfärd valde SR att sända en muslimsk andakt och förpassade den kristna andakten till dagen efter, vad signalerar det? Vad vill SVT uppnå med att kalla de fängslade radikala IS kvinnorna för ”De svenska kvinnorna?” Det är en skam att de som flytt till Sverige, undan fasansfullt förtryck, tvingas uppleva att okunniga gullar med förövarna som anser att religionen ska styra samhällsordningen.
Utmaningen för Sverige är att värna religionsfrihetslagen och samtidigt skydda oss mot antidemokratiska värderingar. De som önskar bosätta sig i Sverige, men förkastar demokratiska lagar, bör hänvisas att söka sig till ett av alla antidemokratiska länder runt om i världen. När våldsbejakande islamism växer måste beslutsfattare skyndsamt agera genom att strypa all offentlig finansiering till verksamheter och organisationer där religiös radikalisering frodas. Här blundar politiker, varför?
Politisering av islam är inte förenligt med det demokratiska sekulära samhälle som vi tagit för givet och önskar bevara. Religionsfrihetslagen ska inte kidnappas för religiösa särbehandlingar som strider mot demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige ska aldrig tolerera terror. Majoriteten vill ha hårdare straff, utvisningar och indraget medborgarskap vid dubbla för de som springer terroristfalangers ärenden. Varför händer så lite hos ledande politiker när religionsfrihetslagen tydliggör att hädelse aldrig är ett brott?