Har du lyssnat till julmusik i Hörsalen? Eller varit på julnattsmässa i S:t Olai kyrka eller på julotta i Östra Eneby kyrka? I så fall har du deltagit i ett julfirande som pågått på dessa platser sedan tidig medeltid.
Norrköpings kyrkors äldsta historia är höljd i dunkel – liksom stadens äldsta historia. De materiella spåren är ytterst få och källorna är knapphändiga.
Först på plats var S:t Johannes kyrka (numera Hörsalen) som troligen byggdes redan på 1100-talet när Norrköping ännu bara var en kvarnby. Den var en romansk stenkyrka med långhus, kor och torn, Under senmedeltiden utvidgades kyrkan åt söder och blev tvåskeppig med valv och pelare, och på 1600-talet uppfördes gravkor för de adliga ägarna till gårdarna Händelö och Lindö. S:t Johannes förstördes och återuppbyggdes både vid den stora stadsbranden 1655 och vid ryssarnas härjningar 1719. Till slut var bristerna för stora och 1787 byggdes därför en ny kyrka, men denna förstördes redan 1822 i en ny stadsbrand. Dagens byggnad uppfördes 1827.
Även den första S:t Olai kyrka byggdes på 1100-talet och den var stadsförsamlingens kyrka medan S:t Johannes var församlingskyrka för de boende på landsbygden söder och öster om Norrköping. Ytterst lite är känt om den första kyrkan. Den omnämns första gången i en påvlig kungörelse på 1180-talet. Kanske förstördes den 1567 under kriget mellan Sverige och Danmark, och den kan ha ersatts av en träkyrka något söder om dagens kyrkplats. År 1614 påbörjades bygget av en ny kyrka som invigdes 1626. Liksom S:t Johannes skadades den i katastroferna 1655 och 1719. Den revs av och ersattes 1767 av dagens kyrkobyggnad vars bästa stund är något så spektakulärt som en kröning. I S:t Olai kyrka kröntes kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika Dorothea Wilhelmina den 3 april 1800 av ärkebiskop Uno von Troili.
Norrköpings tredje kyrka är Hedvigs kyrka, även kallad Tyska kyrkan eftersom den byggdes av den tyska församlingen i staden. Under 1600-talet ökade antalet borgare med tyskt ursprung kraftigt och 1660 gav exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i Norrköping. Hedvigs kyrka invigdes 1673 i närvaro av änkedrottning Hedvig Eleonora som gett kyrkan dess namn. Under riksdagarna i Norrköping 1769 och 1800 användes Hedvigs kyrka som rikssal och riddarhus. Från slutet av 1700-talet hade kyrkan två kyrkoherdar – en tysktalande och en svensktalande – och från och med 1885 ingick Hedvig i den ordinarie (territoriella) församlingsstrukturen i Norrköping.
På 1800-talet behövde den växande industristaden Norrköping fler kyrkor och 1885 bildades därför Norrköpings norra församling. Den nygotiska Matteus kyrka invigdes 1892, och 1939 fick församlingen samma namn som sin kyrka. Matteus kyrkogård är dock betydligt äldre än själva kyrkan. ”Stadens begravningsplats” invigdes 1811 i samband med att begravningarna upphörde vid S:t Olai och Hedvig. Den judiska begravningsplatsen hade då varit i bruk sedan 1782.
I slutet av 1800-talet ansåg landsförsamlingen att deras kyrka var olämpligt placerad. Den låg mitt i stadens med dess lockelser och buller från gatorna. Därtill tyckte man att stadens myndigheter lade sig i de kyrkliga angelägenheterna. År 1899 såldes kyrkan till Norrköpings stad och i stället köptes mark en bit utanför stadsbebyggelsen. Här invigdes 1906 en nygotisk kyrka efter ritningar av stadsarkitekt Karl Flodin. Den gamla byggnaden återinvigdes 1913 som Norrköpings hörsal och den var fram till 1994 spelplats för stadens symfoniorkester.
Den i särklass äldsta kvarvarande kyrkobyggnaden i Norrköping är Östra Eneby kyrka. Dess tidigaste delar utgjorde långhuset i en stenkyrka som troligen uppfördes omkring år 1200 eller decennierna därefter. Östra Eneby var länge en ren landsortsförsamling men under slutet av 1800-talet växte omfattande, förslummade förstäder upp utanför Norrköpings norra stadsgräns. År 1916 införlivades Östra Eneby församling med Norrköpings stad.
Tjugo år senare kom även Borgs församling att bli en del av Norrköping. Den var i sin tur en sammanslagning av socknarna Borg och Löt vars kyrkor ansågs vara för små. Den stora, ljusa sengustavianska kyrkan invigdes 1803 och de båda medeltidskyrkorna revs kort därefter.
När vi nu lämnar de julsmyckade kyrkorna kan vi tillsammans stämma in i ”Midnatt råder, tyst det är i husen …”. Då fortsätter vi nämligen vår Norrköpingsjul eftersom denna välkända julvisa skrevs 1898 av de båda folkskollärarna Vilhelm Sefve-Svensson och Alfred Smedberg vid Oskarsskolan i Norrköping.
God jul!