Kvartersnamn är en svensk företeelse som förutom i Sverige enbart har införts i Finland och i staden Gustavia på Saint Barthélemy då den karibiska ön var svensk koloni 1784–1878.
Första gången kvarter fick namn var på 1630-talet då bebyggelsen på Norrmalm i Stockholm reglerades. Modellen infördes i slutet av 1600-talet även i själva Stockholm – dagens Gamla stan – och namnen hämtades från den grekiska och romerska mytologin.
Norrköpings kvartersnamn möter vi för första gången på en serie kartor från 1728 och 1729. De fyra kartorna ritades av lantmätaren Sven Ryding och visar Norrköpings stadsdelar: Strand, Dal, Berg och Nordan. De innehåller listor över sammanlagt 146 kvartersnamn, och det är i stor utsträckning de namn som ännu finns kvar i centrala Norrköping.
Även om källor saknas talar mycket för att kvartersnamnen tillkom vid just den tidpunken. Det finns i alla fall inga äldre belägg och namnen stämmer väl överens med de personer som ägde tomter eller bedrev verksamhet i kvarteren under det tidiga 1700-talet.
Vanligast är att namnet hämtats från tomtägare i kvarteret, antingen från deras efternamn (exempelvis Eken av borgmästaren Jacob Ekbohm, Hallen av hökaren Olof Hall och Vintern av bryggaren Olof Winter) eller yrke (Bakugnen av bagaren Jöns Bergman, Hatten av hattmakaren Olof Berg, Klockan av klockgjutaren Magnus Hultman). Så många som 40 procent av kvartersnamnen är av den typen.
En fjärdedel av namnen knyter an till byggnader, torg och broar som låg vid kvarteren. De äldsta broarna återfinns i kvarteren Gamlabron, Bron och Bergsbron och kyrkorna i kvarteren Landskyrkan (S:t Johannes) och Storkyrkan (S:t Olai). Andra exempel är kvarteren Kopparhammaren, Rådstugan och Vårdtornet.
Vissa kvartersnamn minner om verksamhet som bedrevs på platsen: Krogen, Stabben (laxöringsfiske) och Varvet med flera. Markförhållanden i staden återspeglas i kvartersnamnen Djupet, Höjden, Diket och Sumpen.
Vart tionde kvartersnamn ingår någon namngrupp – det namngivningssätt som användes i Stockholm på 1600-talet och som blev dominerande i Norrköping under 1900-talet. De är ”riksregalierna” (Kronan, Spiran, Svärdet och Äpplet), ”djur” (Duvan, Gåsen, Korpen, Lokatten och Markattan) och ”handelsdestinationer” (endast Danzig och Lybeck återstår, men de var från början tio i närheten av hamnen).
För en fjärdedel av kvartersnamn från 1728–1729 saknas förklaring, men förmodligen har de flesta en numera glömd koppling till den tidens Norrköping. Mantalslängderna upptar inte hyresgäster eller tidigare fastighetsägare vilkas namn eller yrke kan ha gett namn åt kvarteret. Namn såsom Enväldet, Oron, Spinnrocken och Valnöten är för specifika för att sakna betydelse.
För hundra år sedan studerade arkeologen Arthur Nordén och kulturhistorikern Edward Ringborg var för sig Norrköpings äldre kvartersnamn. Båda var uppfyllda av tanken att namnen inte hade kommit till av en slump. De kombinerade gedigna arkivstudier med fantasifulla spekulationer om namnens bakgrund – och slog ibland nästan knut på sig själva för att inte lämna ett namn utan förklaring.
Efter 1720-talet tillkom inga nya kvartersnamn i Norrköping förrän staden utvidgades på 1860- och 1870-talet. Då hade bruket av lokalt kopplade namn nästan helt försvunnit. På Saltängen fick 24 kvarter namn efter sjöfåglar (till exempel Gräsanden, Hägern och Strandpiparen) och i sydöstra innerstaden användes främst namn på fåglar (Sparven, Trasten och Ärlan med flera) och träd (bland annat Almen, Granen och Tallen). Dessutom kompletterades den nästan 150 år gamla gruppen ”riksregalierna” med kvarteret Nyckeln.
Djurnamn blev tidigt ett mycket populärt tema för kvartersnamn. I Marielund fick kvarteren 1889 vilddjursnamn såsom Björnen, Grävlingen och Vargen. När Kneippen byggdes i slutet av 1890-talet fick i stort sett samtliga kvarter zoologiska namn: vattenlevande djur längs med Strömmen i norr, fåglar i söder och däggdjur däremellan. De äldsta kvartersnamnen i Söderstaden är de ytterst blandade fåglarna Gladan, Grönsiskan, Kondoren och Örnen från 1906.
När Norrköping sedan växte i alla riktningar blev namngrupper det helt dominerande namngivningssättet: husgeråd, myror, sagofigurer, väder – inget tema tycktes vara otänkbart. Därför Norrköpingsbor i dag bo i kvarter såsom Kanoten, Kapitalet, Kexet, Krusbärsbusken och mycket, mycket annat.