Tänk dig att du har bokat en tågbiljett. Du kommer i god tid till tåget, letar upp din plats och sjunker ned i sätet med en bok eller en tidning. Efter några minuter kommer tågkonduktören fram till dig men inte för att kontrollera biljetten utan för att be dig gå av tåget.
Konduktören: Jag beklagar men du får inte åka med.”
Du: Varför det? Jag har ju köpt biljett, titta här!”
Du visar upp den biljett som du köpt åtskilliga veckor tidigare.
Konduktören skakar beklagande på huvudet.
”Tyvärr, någon annan behöver din plats.”
”Men, protesterar du, ”jag ska ju på ett bröllop imorgon och allting är ju fullbokat några veckor framåt.”
”Tyvärr, vi har sålt alldeles för många biljetter så tåget är överbokat. Du måste gå av!”
Eller följande scen: Du har beställt bord på en restaurang. Stället är populärt så du har varit ute i mycket god tid. Du och ditt sällskap tas emot av hovmästaren.
”Välkomna, har ni reserverat bord?”
”Ja”, svarar du, inte utan en viss tillfredsställelse när du blickar ut över den fullsatta restaurangen.
Hovmästaren tittar på sin bokningslista med rynkad panna.
”Jag är hemskt ledsen men du måste nog komma tillbaka en annan kväll.”
”Men”, svarar du irriterat, ”jag bokade ju bord för sex veckor sedan!”
”Ja, jag vet, men tyvärr har vi överbokat, lovat alldeles för många gäster ett bord.”
”Men det är väl inte mitt fel! Jag har bokat ett bord och fått en bekräftelse på min mail!”
Du håller fram din mobil men hovmästaren tittar inte ens på skärmen utan säger istället:
”Men du får gärna komma tillbaka en annan kväll, kanske i övermorgon, då finns det nog ett bord. Om du bokar i god tid!”
De två exemplen har naturligtvis aldrig inträffat. Vare sig SJ eller en restaurang med självrespekt skulle behandla sina kunder på det här sättet men det finns ett affärsområde där beteendet är rutin, nämligen flyget.
Jag vet, för jag har precis drabbats. Jag skulle flyga hem till Stockholm från Malaga efter nyårshelgen men hade inte lyckats checka in via nätet så incheckningen fick ske på flygplatsen. Där kunde man inte garantera att jag skulle få en plats på flyget. Mina farhågor besannades när jag kom till gaten; alla passagerare kom med på SAS-planet utom jag. Förklaringen från kvinnan vid gaten; ”we oversold tickets”, man hade sålt alldeles för många biljetter.
Det finns två anledningar till att flygbolagen kan behandla sina kunder på det här sättet: 1. för att man alltid gjort så och 2. för att maximera vinsten. Fullsatta flyg ger helt enkelt större lönsamhet än motsatsen. Då måste man knäcka några ägg för att få ihop vinstomeletten.
Ända sedan det kommersiella flyget kom igång på allvar har flygbolagen tagit sig friheten att kränka sina kunder på ett sätt som skulle vara omöjligt inom någon annan affärsverksamhet. Vissa minns kanske incidenten för ett par år sedan när en passagerare, som vägrade att gå av ett överbokat flyg, misshandlades av säkerhetspersonal som slet tag i den blödande mannen och släpade iväg honom. Mannen var läkare och hade en fullbokad patientmottagning dagen efter. Bara i U.S.A. blir 40.000-50.000 passagerare per år avvisade trots att de köpt biljett.
Flygbolagen hänvisar till att drabbade passagerare får ekonomisk kompensation men det argumentet håller inte. Det handlar om struntsummor som inte på långa vägar täcker en utebliven arbetsinkomst. Dessutom är ekonomisk kompensation kopplad till oförutsedda händelser, inte som en cynisk del av en affärsstrategi där man i förväg vet att vissa kunder kommer att drabbas. Det är hög tid att slå vakt om konsumentens rättigheter genom en förändring i EU-förordningen så att flygbolag som överbokar döms till kännbara bötesbelopp.
Begreppet flygskam har för mig fått en helt ny innebörd. Det är flygbolagen som borde skämmas, inte passagerarna.