Samtliga gatunamn i Klockaretorpet hämtades 1974 från personer och när stadsdelen växte på 2000-talet fortsatte den traditionen.
Klädesfabrikören och rådmannen Emil Hedelius (1815–1895) donerade tillsammans med sin maka Thérèse stora belopp till Norrköping för olika sociala ändamål.
Axel Swartling (1840–1918) var disponent på Drags och en av förgrundsfigurerna inom Norrköpings kommunala och ekonomiska liv. Han var ordförande i stadsfullmäktige och talman i riksdagens andra kammare.
Grosshandlaren Frans Blom (1847–1920) gjorde tillsammans med hustrun Matilda betydande donationer till Norrköpings stad. Han bekostade stadens första telefonnät och grundade Blomska hemmet för fattiga kvinnor.
Isak Gustaf Clason (1856–1930) var byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen och professor i arkitektur. Han fick tidigt en ledande ställning nationellt och har ritat bland annat Nordiska museet, Hults bruk, Norrköpings rådhus och tingshuset i Norrköping.
Boktryckaren Wilhelm Wiberg (1860–1934) har i målningar och teckningar avbildat äldre bebyggelse och miljöer i sin hemstad. Han byggde upp en stor samling Norrköpingsbilder som i dag finns på Norrköpings stadsmuseum.
Operasångerskan Matilda Jungstedt (1864–1923) från Norrköping var en lysande stjärna vid Operan. Hon ”ägde en fyllig och välljudande mezzosopran, sjöng intelligent och hade ett ädelt dramatiskt spel, något som gjorde henne högt uppburen som en av Operans bästa krafter”.
Calle Lindström (1868–1955) var en komiker, sångare och lokalrevyartist från Norrköping. Han debuterade i Norrköpings Folkets park 1901 och turnerade i folkparkerna fram till slutet på 1940-talet. Lindström spelade in över 200 grammofonskivor.
Konstnären och författaren Albert Engström (1869–1940) växte upp utanför Eksjö och studerade vid Norrköpings högre allmänna läroverk. Han satt i Svenska Akademien och hans år i Norrköping finns skildrat i flera böcker.
Gustaf Janzén (1873–1930) var ordförande för Svenska Textilarbetareförbundet 1904–1930 och politiskt aktiv. Han var den enda namngivne personen i den fullmäktigemotion som föreslog att man skulle hedra framstående män och kvinnor ur Norrköpings historia med gatunamn.
Väverskan Anna Särström (1873–1954) var en av de första som stred för förbättrade arbetsvillkor och för facklig organisering av textilarbeterskor i Norrköping. Hon var med och bildade Norrköpings bomullsväverskors fackförening och blev dess första ordförande.
Karin Swanström (1873–1942) var skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Hon gjorde framstående roller i filmerna Gösta Berlings saga och Swedenhielms och blev chef för SF:s produktion i Råsunda. Swanström anses vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna inom svensk filmhistoria.
Ellen Moberg (1874–1955) öppnade 1904 tillsammans med sin syster Maria Fröbelstugan – landets första kindergarten för arbetarklassbarn – och fem år senare Fröbelinstitutet, som utbildade barnträdgårdslärarinnor. Hon var en av de första kvinnorna i Norrköpings stadsfullmäktige.
Carl Bergsten (1879–1935) föddes i Norrköping och drev eget arkitektkontor, var chef för NK:s möbelavdelning och professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Han ritade Lithografen, S:t Olofsskolan och Skandinaviska Enskilda Banken.
Hjalmar Lundgren (1880–1953) var stadsbibliotekets och konstmuseets förste chef. Han kom att spela en stor roll i stadens kulturella liv och vid sidan av sin tjänst utvecklade han ett omfattande författarskap, ofta med anknytning till Norrköpings kulturminnen.
Författaren och publicisten Torsten Fogelqvist (1880–1941) växte upp i Norrköping och var pionjär inom svensk folkbildning. Han var rektor för Brunnsviks folkhögskola och arbetade därefter på Aftontidningen och Dagens Nyheter. Fogelqvist invaldes i Svenska Akademien 1931.
Karl Ward (1888–1959) var socialdemokratisk politiker och chefredaktör för Östergötlands Folkblad. Han var även inflytelserik kommunalman och ledamot av riksdagens andra kammare 1921–1956.
Nils Åberg (1888–1957) föddes i Norrköping och doktorerade i arkeologi i Uppsala 1912. Han blev professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms högskola.
Moa Martinson (1890–1964) växte upp i mycket fattiga miljöer i Norrköping, något som hon har skildrat i den självbiografiska Mia-trilogin Mor gifter sig, Kyrkbröllop och Kungens rosor. Moa Martinson slog igenom 1933 med romanen Kvinnor och äppelträd.