Livet Ă€r ju inte ett yrkesliv och ett privat utan âettâ helt enkelt. Kanske kan man pĂ„stĂ„ sig ha gjort sĂ„ gott man kunde och för detta vid nĂ„got tillfĂ€lle Ă€ven fĂ„tt uppskattning.
Samtidigt Ă€r det inte bokslut Ă€n, jag vill pĂ„verka och bidra till sĂ„vĂ€l med egen klokskap som den mer gemensamma! En viktig del Ă€r att vi behöver bli bra pĂ„ att ta till oss forskning och inte lĂ„ta tyckanden frĂ„n politiker och andra âpopuppareâ styra. Tror gubben vid morgonkaffet.
Snart finns det inga gamar kvar hör jag frĂ„n radion som stĂ„r pĂ„. Gamarna som verkligen har sin egen nisch genom att bara Ă€ta döda djur. Visserligen stĂ€mmer det Ă€ven in pĂ„ oss mĂ€nniskor men Ă€ndĂ„. Gifter och olika former av antibiotika har slagit hĂ„rt mot âstĂ€dpatrullenâ.
Nu Àr detta bara en signal bland mÄnga gÀllande hotet mot den biologiska mÄngfalden. MÄngfalden hotas av miljöförÀndringar (t.ex. avskogning), föroreningar, överfiske, jakt och klimatförÀndringar. Forskare försöker berÀtta om allt detta för oss och vi mÄste orka lyssna, försöka förstÄ och dÀrmed förÀndra det som gÄr att förÀndra. Somlig forskning presenterar Àven förslag till lösningar pÄ problem annan forskning uppdagat.
Just gamar Ă€r kanske inte det djur som lĂ€ttast nĂ„r vĂ„ra hjĂ€rtan och vĂ€cker sympatier men nu Ă€r det vĂ„ra hjĂ€rnor som behöver aktiveras. Min första âkunskapâ om gamar kom nog via filmen Djungelboken 1968 pĂ„ biografen Saga i Linköping. Jag lĂ€rde mig att dom ville âha det döttâ utifrĂ„n de tre gamkompisarnas samtal.
Sedan dess har jag vid tillfĂ€lle fĂ„tt se gamar Ă€ven âliveâ, mycket imponerande. En gĂ„ng i tiden hade Stephan en bild av vĂ€rlden sĂ„som bestĂ„ende fast och trygg gĂ€llande sĂ„vĂ€l invĂ„nare som vĂ€rden. Det Ă€r tungt att lĂ€ra sig inse att sĂ„ alls inte Ă€r fallet.â Var nöjd med allt som livet ger och allting du omkring dig ser, glöm bort bekymmer och besvĂ€râ sjöng han den dĂ€r björnen men âglömma bortâ ska vi ju inte. Bara dĂ„ och dĂ„.
Nog vet och förstÄr jag att det kan vara svÄrt att ta till sig all forskning. Det kan kÀnnas sÄ tungt men vi har liksom inget val om vi vill lÀmna över nÄtt bra till vÄra barnbarn och deras barn och deras barn. En del i allt detta har sÄklart skolan som ska bidra till den bildning vi behöver. Detta gÀller dÄ sÄvÀl vÀrden som faktakunskap.
Public serviceradion som stĂ„r till mitt morgonkaffe pĂ„ har Ă€ven den ett bildningsuppdrag och ska innehĂ„lla sĂ„vĂ€l ren underhĂ„llning som kunskapsfördjupande stoff. Allt behöver inte vara tjosanhejsan för att det ska âsmaka braâ varken i skolan, media eller i livet som helhet. Men det behöver beröra oss och vi behöver tro att vi kan förĂ€ndra saker.
Ăr jag nöjd med mitt yrkesliv? Jag Ă€r inte klar Ă€n, inte alls klar och nöjd Ă€r nog inget mĂ„l, inte pĂ„ nĂ„got plan i livet. Försöka bli en bĂ€ttre Stephan och leva relationellt med omvĂ€rlden efter förmĂ„ga, det vill jag. GĂ€llande elever kunde jag ofta höra att vuxna ville dela in i skolproblem eller annat. Ăven barn Ă€r hela mĂ€nniskor och stora problem pĂ„ nĂ„gon arena kommer att spilla över till annat.
Det kunde vara sÄ att BUP inte gick in nÀr det ansÄgs gÀlla ett skolproblem och skolan inte ansÄg sig kunna göra nÄgot nÀr problemet ansÄgs ligga utanför skolan. Men alla har alltid sin del och det handlar mer om helheter Àn delar. PÄ samma sÀtt Àr det med gÀngbrottsligheten, ÄtgÀrder behöver vidtas av olika aktörer och pÄ olika arenor. Just gÀllande detta finns en hel del forskning att ta del av, eller hur Uffe? Dessutom finns en hel del empirisk kunskap om vad som fungerar, frÄga dom som lÀrt av sitt arbete!
Jag tar en pÄtÄr, kaffet Àr dyrt sÄ jag ser till att njuta dubbelt.