En förmiddag tidigare i veckan träffades vi därför ett par timmar på Viberga i Finspång. Stig hade med sig ett par insamlingsbössor och var sitt band med Svenska kyrkans logga på.
– Vi står här under några onsdagar fram till påsk. Onsdagar är en bra dag för då har Stora Coop fem procent rabatt för sina medlemmar så då är det gott om folk här, berättade Stig Andersson.
Han har en lång bakgrund och en mycket aktiv nutid. Redan 1998 fick han guldklocka för 25 år av uppdrag i kommunpolitiken för Socialdemokraterna. Sedan fortsatte han sitt värv som kommunalråd fram till utgången av 2008. Stig Andersson är ingen stillasittare på något sätt. Han är den sortens människa som knappt inte kan gå in på ett årsmöte utan att gå ut från mötet som nyvald ordförande. Eller varför inte valberedare.
– Jag vill säga att en av nyckelposterna i en väl fungerande förening är just valberedaren. Att smidigt kunna ersätta avgående ledamöter med nya personer som väl passar in för uppdragen är helt avgörande för föreningens dynamik och möjligheter att utvecklas, sa Stig som själv är och har varit valberedare i många föreningar. I Svenska kyrkan i Finspång är han dock förtroendevald. Han är utöver att vara förtroendevald till kyrkans fullmäktigeförsamling även ledamot i Kyrkorådet (ungefär som en kommunstyrelse) och ordförande i kyrkans fastighetsutskott.
Under de två timmar vi står där på Viberga blir det många snabba samtal med människor som Stig ofta ropar in med några glada ord. Han känner igen väldigt många och ännu fler känner igen honom. Det finns många beröringspunkter mellan Stig och alla de generationskamrater till honom som stannar upp för att skänka en slant. Utöver hans tid som ordförande i kommunstyrelsen har han tidigare varit ordförande i Finspångs Motorsällskap, han är ordförande i Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar och i det kommunala företaget Tekniska Verken. Och inte att förglömma: ordförande i Ansjöns-Lyrens Fiskevårdsförening. Och idag står han med insamlingsbössan för Svenska kyrkans räkning.
– Är du nåt vidare religiös egentligen? frågade en liten klurig farbror med glimten i ögat.
– Min mamma och pappa var pingstvänner så jag kan alla de gamla sångerna efter alla de tältmöten jag varit med på, sa Stig med ett minst lika klurigt leende i ansiktet.
Det blev många samtal om jordbävningsoffrens lidande och om korrumperade husbyggare och politiker och via Turkiet och Erdogan gled pratet osökt in på Sveriges pågående Natoansökan. Det var lite delade meningar om utifall Sverige "vek ner sig" onödigt mycket inför Turkiet för att kunna bli medlem.
En man som klev fram och stoppade ner en femtilapp i insamlingsbössan visade sig vara en av volontärerna på Lantbruksmuseet. Stig och volontären diskuterade de senaste föremålen som skänkts till museet; en fin traktor från 1938 och en välbevarad gammal BP-mack.
Ett par stannade till en stund med en fullmatad kundvagn på väg ut till parkeringen.
– Kan du tänka dig att de är 90 år båda två?, frågade Stig när de gått iväg. Eller att hon där är 94, sa han och nickade mot en dam som med spänstiga steg gick från Apoteket och mot entrén till Stora Coop. Det är bara att hålla med. Beroende på hur pass väl livet har farit fram med en, om man drabbats av svåra sjukdomar/olyckor och beroende på ens livsstil och ärftliga sjukdomsanlag så kan en 90-åring se ut som en 65-åring eller omvänt.
När jag kom till Folkbladet 2004 tog Stig emot mig som det anstår ett starkt och självmedvetet kommunalråd. Han körde runt mig i kommunen, presenterade mig för bra folk ute i byarna och köpingen och såg till så att jag fick kontakt med politiker i olika partier. Stig Andersson är snäll och smart och arbetsam. Jag tror att Gud i sin himmel ler förnöjt när Stig lockar människor - gamla näringslivshöjdare likaväl som utslitna undersköterskor med dålig pension - att avstå lite av sitt eget för att hjälpa främlingar som har förlorat allt några flygtimmar bort.
Timmarna flög iväg. Vi fick ihop ett par tusen kronor parallellt med att den lokala demokratin fick en liten injektion.
Stig vore inte Stig om han inte precis när jag skulle gå gett mig en papperslapp med en annons han ville ha in i NT och Folkbladet om fiskevårdsföreningens årsmöte i april. Han förstår att använda alla delar av sitt nätverk för att få saker och ting gjorda.