Det är störande att hen tar saker i trädgården och sedan släpper dom här och var när intresset falnat. Jag försöker tala med skatan, förklara mina synpunkter och att det är bättre att samspela än att vara fiender. Värst av allt är väl att skatan finner nöje i att skrämma de blåmesföräldrar som försöker förse sina ungar med mat. Möjligen är skatans sångförsök ett tecken på vilja till försoning men blir bara ännu ett problem. Nåväl varje Eden har sin orm, ja eller skata.
Skolavslutningar och studentfester, så härligt! En hoppas att barn och unga skuttar ut i sommaren, inte bara med uppdelad ämneskunskap ut med en växande bildning. Bildning som en förståelse av världen, ett möjligt samspel med världen, ett intresse för individers förmågor, tankar och åsikter.
Sharon Rider är professor i filosofi vid Uppsala universitet. Sharon utvecklar sina tankar om bildning: ”En bildad person är enligt upplysningstanken folk som är kapabla, tänkande och förstår att det finns bättre och sämre svar på olika frågeställningar och problem. Vill vi ha folk på Trafikverket som kan resonera på flera plan och fatta rimliga beslut, vill vi ha duktiga domare, politiker, poliser och lärare – då måste vi betona vikten av sakargument och sakkunskap, goda skäl, evidens och principer. Det är kärnan i det jag menar med bildning”.
Demokratisk fostran torde höra till bildning och hör väl ihop med att förstå, inte bara egna utan även andras behov och rättigheter.
Demokrati kan vara en tämligen besvärlig beslutsform men varje form av genväg till beslut är ändå värre. Att sedan olika aktörer tenderar att nyttja taktik mer än tydliga argument för att få folk med på just sin linje är något vi får leva med. Även dåliga beslutsförslag kan få flest röster, majoriteten kommer inte med automatik att bry sig om drabbade minoriteter. Det tycks mig som att samtalsklimatet i politiken är väldigt hårt, anklagelser haglar och alla sitter på den ”rätta” lösningen. Jag lyssnar, kanske inte ivrigt men jag lyssnar på politikers olika förslag och finner att jag saknar delar som allas lika värde och barnrätt Svaren på problem blir annorlunda om alla ska tilldelas lika värde och om alla barn har lika rättigheter.
Just i närheten av kriget i Ukraina känns det viktigt att hålla fast i värden och orka med viljan att förstå. Kanske inte vara så självsäker redan innan en tänkt. Är lösningen verkligen terrorbalans, i meningen ”gör ni så gör vi ännu värre”?
- Jag kan hämta min storebror så får du stryk!
- Då hämtar jag min pappa han är starkare!!
Ja, jag vet, jag skulle bli en usel politiker även om jag har tränat samspel på ”min” skata. Jag går ju och släpar på det där med att tro gott om människor.
Kanske krävs bildning med tillhörande värdegrund för att människor ska förmå leva upp till det där goda?
Jesper Sjöström, professor i didaktik vid Malmö Universitet, skriver;
”I en tid av krig och kriser, faktaresistens och polarisering, behövs mer än någonsin en skola med bildning som vision”. Men vem bryr sig om den saken?
Det ska verkligen erkännas, även jag kan ta till enkla lösningar, även jag kan vilja ta till våld och detta gäller inte bara skatan jag delar trädgård med. I grunden vill jag ändå vara en fredlig humanist som tillskriver allt levande rättigheter. Vårt möjliga paradis på jorden har dock sina skamfläckar som behöver städas bort och en del ormar behöver tuktas eller omskolas om nu sådant låter sig göras?