Tillbaka på jobbet efter, vad det känns som, cirka fem minuters ledigt. Det pratas sommarminnen och sommarprojekt.
För egen del kanske mest oavslutade eller inte påbörjade sådana, man hinner ju liksom inte så mycket på fem minuter. Kollegorna pratar om garderobsröjningar och nya lösningar på klädförvaring. Jo, det var ju en av de saker jag också tänkt styra med, men som inte riktigt blev av - tyvärr - för läget är ganska kaotiskt.
Numera är vi tre personer i hushållet, efter att ha varit betydligt fler, och det gör ju att man kan breda ut sig lite mera. Och det gör vi, med besked. Alla familjemedlemmar har nu liksom garderober, eller vad som kan sägas fungera som garderober, lite varstans i huset. Den största är nog en bäddsoffa i ett gästrum. Eller det var ett gästrum en gång i tiden, nu blir det panik om någon skulle behöva övernatta just där, eftersom utrymmet konstant är fullt med kläder. Det har blivit nån slags walk-in closet för mig, med lite hyllor, men på soffan hamnar allas tvättade kläder. Och blir kvar där, tills de använts och hamnar där igen. Ingen orkar längre flytta in dem i sin garderob i mellantiden, det känns ju mest tidsödande och onödigt. Jag försöker hålla mina grejer lite åt sidan, medan min mans och sons kläder blandas ihop i en enda röra. “Det blir ju så mamma, när man ska ha nåt som ligger i botten…” Mm, eller så kan man lyfta fram just det man ska ha, istället för att kasta runt allt.
Min man har också en slags garderob nere i hallen, en fotölj med typ pågående kläder, och en annan liten förvaring på en stol vid sängen, med kanske förra sommarens shorts, några udda strumpor och en T-shirt som är använd en gång och säkert kan användas igen vid nåt bra tillfälle. Sonen väljer en annan variant och kastar allt på golvet, för att sen slänga det i tvätten igen, oavsett om det är använt eller inte. Det är ju så jobbigt att lägga in det.
I och för sig kanske det är tur att makens kläder vandrar mellan honom själv, tvättkorgen och bäddsoffan, för de enstaka gånger han lägger in dem i sin garderob, ser vi dem aldrig mer. Jag vet inte hur mycket nya kläder han köpt, som sen försvunnit spårlöst. Den verkar fungera som ett enda stort slukhål, där enbart urgamla kläder, som borde rensats bort under slutet av förra seklet, går att återfinna. Det är verkligen ett mysterium. Vad händer med alla nya kläder? Och hur kan de gamla vara såna överlevare?
Nu ska inte jag låtsas som om jag skulle vara bättre än dem på nåt sätt. Jag hittar sällan nånting jag letar efter, däremot hittar jag ofta kläder som aldrig är använda och som jag i ärlighetens namn faktiskt inte ens kommer ihåg att jag köpt. För några år sen fick jag för mig att det vore käckt att färgsortera alltihop. Åh, vad fint det skulle bli och vad lätt jag skulle hitta allt sen. Det var innan jag kom på att nästan alla mina kläder är svarta. Otroligt svårt är det att urskilja nånting i den massan.
Ja ja, nu kör vi väl på ett år till, men nästa sommar, då ni! Det är då all den där rensningen och sorteringen kommer att ske - absolut nästan bestämt!