Han växte upp på Granvägen mellan "Profilen och Mellangrind" och innan han efter studenten flyttade till Halmstad för fortsatta studier så hann han med att studera på fyra skolor i Finspång: Svälthagen, Viggestorp, Nyhem och Bergska gymnasiet. Vi träffades under förra veckans evenemang i Almedalen i Visby. Han var där i egenskapen av kommunikationschef på Östsvenska Handelskammaren. Jag var där för att rapportera om folk och politik för Folkbladets räkning. En tidig kväll, strax före ett partiledartal, slog vi oss ner på en parkbänk i Almedalen och talade om livet och tingen och om Finspång.

– Jag är mycket tekniskt och kreativt lagd men det blev ändå ingen ingenjör av mig, berättade Rickard med ett lite snett leende. Musiken, filmen och orden blev istället hans arena. 

– Min morfar, som förstås var ingenjör, tog med mig till närradiostudion på Missionskyrkan i Finspång där familjen var aktiv. Jag blev helt fascinerad av alla reglage och sladdar och där någonstans var nog min yrkesbana utstakad. Hemma började jag tidigt att leka med mammas och pappas videokamera och sedan skaffade de en bättre kamera och någonstans i mellanstadieåldern så började jag lära mig att klippa i filmerna, sa Rickard Widgren.

När det blev dags att välja gymnasielinje så sökte han sig till Teknikprogrammet på Bergska skolan. Hans stora intresse för ljud och bild delades inte av de andra eleverna vars håg stod till praktikplatser på Gränges, Siemens och de andra industrierna i Finspång.

– Jag fick en praktikplats på Teknomedia i Norrköping, en produktionsbyrå som arbetar med webb, film och ljud. Vilket passade mig som hand i handske, berättade Rickard Widgren. (Teknomedia är en del av NTM-koncernen där Folkbladet ingår. Verksamheten bedrivs idag under namnet "Fluid").

Rickards uppväxt präglades en hel del av Missionskyrkans verksamheter där familjen var aktiv. 

– Det sjungs och spelas mycket inom frikyrkan. Jag hade ett stort musikintresse och lärde mig spela gitarr. En annan fördel med Missionskyrkan var att man fick öva sig i att stå på scenen framför andra för att sjunga, spela och tala. Det har jag haft stor nytta under livet hittills, sa Rickard.

Gitarrfärdigheterna hade också ett avgörande finger med i spelet när Rickard och hans blivande hustru träffades i Halmstad.

– Hon behövde en gitarrist för en spelning och då hon visste att jag spelade gitarr så fick jag frågan och svarade ja och på den vägen är det, berättade Rickard. 

När han växte upp i Finspång fanns det lite förenklat uttryckt två spår för ungdomarnas fritidsvanor.

– Antingen var man i det "tuffa" gänget som hängde på centrum eller bakom Östermalmshallen eller så höll man på med idrott. För mig blev det idrott. Jag ägnade en stor del av tiden åt att spela och träna innebandy. Det här var på den tiden då Finspångs innebandyklubb tillhörde elitlagskretsen i Sverige. Vi tränade tre-fem kvällar i veckan och hade matcher på helgerna. Jag kom aldrig riktigt upp i elitlaget utan höll till i B-laget, berättade Rickard Widgren.

Vad han inte berättade då på den tiden var att han hämmades av den mycket ovanliga och medfödda funktionsnedsättningen Klippel-Trenaunays syndrom som försvagar styrkan i hans ena ben. Endast 2-5 barn per år i Sverige föds med syndromet. 

– Jag höll min funktionsnedsättning hemlig ända till paralympiern, OS-guldmedaljören och Norrköpingsprofilen Ebba Årsjö berättade hon att hon hade samma syndrom som jag och att hon också dolt sitt ben länge. När hon valde att berätta möttes hon med mycket värme. Hon sporrade mig att också vara öppen. Vilket var frigörande för mig, berättade Rickard.

I Halmstad studerade han Medie- och kommunikationsvetenskap på högskolan. Familjen har flyttat mellan Halland och Östergötland ett par gånger. Rickard har arbetat på Corren med TV och på SVT Halland som nyhetschef med fokus på onlinenyheter. 

– Det är lustfyllt att skapa och kreera; vilket jag alltid har kunnat göra och gör på mina arbeten, berättade Rickard.

För tillfället bor familjen i Söderköping där en flytt till ett hus snart väntar. 

– Det är inte alls omöjligt att flytten går till Finspång någon gång senare i livet. Det finns mycket familj och vänner där, mina yngre systrar bor i Borggård och Sonstorp. Och jag är gärna en ambassadör för Finspång, en härlig plats på jorden med en fantastisk arbetsmarknad och hundratals sjöar!