Infernaliskt oväsen väckte Finspång

Curt Nicolin Gymnasiet CNG har verkat i Finspång i 25 år. Curt Nicolin själv arbetade 16 år på den dynamiska industriorten.

Krönika 16 april 2021 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Författaren Anders Johnson återvänder till Finspång i sina nya bok som hedrar hundraårsminnet av Curt Nicolins födelse. 2012 gav Johnson ut en hundraårshistorik över turbinindustrin i Finspång där företaget STAL (nuvarande Siemens) stod i centrum. I den nya boken "Curt Nicolin - ingenjör, direktör, debattör" (Förlaget näringslivshistoria 2021) utspelar sig två av bokens kapitel i Finspång; "Ingenjör i Finspång" och "Direktör i Finspång." Den mästerlige näringslivshistorikern Anders Johnson berättar också om Curt Nicolins uppväxt och liv innan han som 24-åring kom till Finspång och STAL 1945. 

Curt och hans bror Stig blev tidigt moderlösa då deras mor dog i barnsäng tillsammans med deras lillasyskon. Bröderna hade det inte alltid så lätt och deras födgeni och tålamod sattes på svåra prov från och till. Genom slumpens skördar uppmärksammades Curt och hans bror av en skolinspektör som gjorde besök i den realskola i Lycksele där de befann sig. Genom skolinspektörens försorg kom de i väg till gymnasiestudier i Sigtuna. Därifrån gick Curt Nicolin vidare till KTH i Stockholm. Och det var därifrån han rekryterades till STAL efter det att en överingenjör på det bolaget i Finspång lyssnat på ett föredrag av den unge Nicolin. Anders Johnson tecknar en snabbskiss av Finspångs industrikultur: "År 1913 etablerades två nya industrier här, Finspongs Metallverk (från 1942 en del av Svenska Metallverken) och Stal. Genom dessa företag kom Finspång fram till 1975 att uppleva en nästan oavbruten expansion. Gränsen mellan företagen gick vid kraftverkskanalen. Öster om den låg Stals territorium och på västra sidan höll Metallverket till. Stal inrättade sitt huvudkontor i det slott som hade uppförts 1668–1685 av Louis De Geer d.y."

Stal var i början av 1940-talet allt djupare involverade i satsningar på flygmotorer för det svenska flygvapnet. 1945 öppnades en särskild gasturbinavdelning. Curt Nicolin hade knappt tre månaders yrkeserfarenhet när han blev vikarierande chef för en av Stals viktigaste framtidssatsningar som skulle sysselsätta 20–25 ingenjörer. Nicolin utövade ett aktivt ledarskap på alla fronter. Det berättas att han ofta kom ner till flygmotorgruppen "fram mot midnatt efter att ha klarat av någon affärsmiddag" för att se hur arbetet gick. Det sägs att han aldrig tvekade att "kavla upp skjortärmarna för att delta i arbetet."

Stal arbetade med tre motorprojekt 1945–1955, Skuten, Dovern och Glan: Johnson skildrar hur kampen om flygmotoravtalen hårdnar mellan Stal och (vad som senare blev) Volvo flygmotor i Trollhättan. Här finns ett stycke spännande svensk industrihistoria som inte så ofta har berättats. 

Anders Johnson skriver: "När gasturbinen för flygmotorn provkördes uppstod en stark rökutveckling. När en stötmotor provades hördes skarpa knallar. Men mest störande var det dån som spred sig över samhället när Dovern provkördes. Detta ledde till att hälsovårdsnämnden ingrep. Curt sade vid ett tillfälle att provkörningarna »inte lät mer än när man drog i snöret på dass«. Han erkände senare att om man hastigt ändrade effekten upp och ner, »då vaknade säkert halva köpingen«. Bullerproblemen uppmärksammades även i rikspressen. Expressen kunde den 12 mars 1951 berätta att »hela Finspångs köping på tillhopa 14 000 personer har den senaste tiden varit utsatta för ett infernaliskt oväsen, som nästan vänt upp och ner på hela köpingen."

Stal skulle komma att gå förlorande ur striden om uppdraget som jetmotorns "hovleverantör" i Sverige. Men man vann så mycket annat. Johnson skriver: "I stället nyttiggjordes erfarenheterna från jetmotorprojekten för företagets utveckling av kraftturbiner. Jetmotorprojekten hade delvis handlat om ren grundforskning inom kompressor-, förbrännings- och materialteknik, som fick stor betydelse för Stal." Ingenjören och direktören Curt Nicolin har haft mycket stor betydelse för Finspång.  Även Nicolins gärning som debattör har satt viktiga avtryck här i trakten. I januari 1997 invigdes formellt Curt Nicolin gymnasiet i Finspång. I invigningstalet sa Nicolin "I frihetens ekonomi får alla vara med och tävla om att bli bäst. Ett industrigymnasium är en utomordentlig tävlingsarena." Bättre kan det inte sägas. Det vore superintressant om CNG: s lärare och elever satte upp ett projekt där man tar sig för att läsa, diskutera oh recensera boken: 100 år senare; vad säger blivande ingenjörer, direktörer och debattörer i Finspång om den gamle?


Ämnen du kan följa