Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hyllning till röda lyckospindlar

KRÖNIKA2016-10-05 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När jag var en liten flicka fanns det små små orangeröda spindlar. De såg ut som ett litet knappnålshuvud med pytte pytte ben på. Om jag fick ett sådant litet kryp på min hud så fick jag önska mig något.

Sådana önskningar går alltid i uppfyllelse.

Upp till fyraårsåldern brukade jag önska mig syskon och med tiden dök det upp inte mindre än tre stycken. Sedan började jag att önska mig en egen häst och en hund. När jag var nio år skaffade vi hund i familjen. Häst fick jag också så småningom, även om jag hann bli fyrtio år och fick betala den själv.

Jag var inte så gammal när jag började varva mina önskningar med att jag ville bli författare, eller åtminstone att jag skulle få ge ut EN bok. Eftersom de där spindlarna var ganska vanliga förr har det nu hunnit bli flera böcker.

Den första september släpptes min senaste ungdomsbok, Vänner i solen. Den har redan fått några fina recensioner som gett mig arbete på bokmässan i Göteborg och flera andra inbjudningar till olika evenemang, trots att jag aldrig önskade mig SÅ mycket av spindlarna.

Tack fina spindlar!

Lite typiskt är det kanske att när jag efter många års slit äntligen fått böcker utgivna är det inte så många som läser romaner längre. Framför allt inte ungdomar som jag främst riktar mig till när jag skriver. Det är synd men det kan ju inte spindlarna rå för.

Nyss googlade jag på ”små röda spindlar” och insåg att mina lyckodjur kallas växtsugarkvalster och ohyra. Källkritik på det, tack!

Nu för tiden ser jag aldrig några lyckospindlar. Jag hoppas att de tycker att jag har fått tillräckligt och skyndar iväg till andra barn som behöver få önskningar uppfyllda. I så fall hoppas jag att barnen förstår att det som någon kallar ohyra och försöker bekämpa i själva verket kan vara något fint.

Jag vill inte tro att de röda spindlarna är utdöda. Jag tror bara att de är lite svårare att upptäcka.

Jag tror, att om vi ser dem och ägnar dem lite uppmärksamhet så kanske de belönar oss och låter våra önskningar slå in. Vad säger ni om att strunta i alla pokemón för en dag och ge er ut för att leta röda små lyckospindlar i stället?

Vad ska DU önska dig?

Läs mer om