Jag citerar några rader från Folkbladet den 15 juli: "Finspångs kommun har en vision att öka antalet invånare med mer än 8 000 personer till 2035. Något som går trögt i en kommun som ökat antalet invånare med 300 personer under de senaste 23 åren. (--) "Den 31 maj 2023 fanns det 21 901 invånare i Finspångs kommun. Jämfört med 31 december 2022 är det en minskning med två personer. Jämför man ett år tillbaka i tiden handlar det om en ökning med två personer."
Den genuine resultatpolitikern och centerpartisten Hugo Andersson är den som håller i bygg- och markfrågorna i den styrande S-C-L- koalitionen i Finspång. Självklart är det lite knepigt för Hugo att siffermässigt argumentera för visionens krav på årliga befolkningsökningar på runt 700 personer när verklighetens utfall stannar på blygsamma två personer under det senaste åren. Men Hugo Andersson gör det bra. Snabbt som ögat är han ute i myllan och berättar om nya tomter där, om folk som flyttar in där, om nya planer på ett tredje ställe och om nya hus med sjöutsikt på en annan plats. Han är verkligen hands-on; han vet vad han talar om.
I en bisats i artikeln pekar också Hugo på det som väl är det allra viktigaste i kråksången om den kommunalt fastslagna visionen 30/35 : 30 000 innevånare i Finspång år 2035: "Nu handlar det om en vision och någonting att jobba för. Hur många vi till slut blir är en annan sak," säger han till Folkbladet.
Och så är det förstås. Personligen är jag inte särskilt svag för det här med visioner i politiken. Det kan lätt bli lite väl flummigt för min smak. Men jag kan också inse betydelsen av bra och genomarbetade och gemensamma visioner; "någonting att jobba för", som Hugo Andersson säger i Folkbladets nyhetsartikel. När jag söker efter bra och sammanfattande förklaringar av vad en vision är så hittar jag följande rappa rader på nätet: "En vision är någonting mycket större än ett mål. Den ska utgöra en tydlig bild av vart man är på väg och varför. Visionen målar upp en bild av vad individen eller organisationen strävar efter att vara i en framtid som man har mod och passion nog att tro på."
Kvintessensen Finspångs vision om 30/35 är att man tydligt visar att man vill växa. Att vilja växa är ett tydligt ställningstagande som i förstone kan betraktas som banalt. Alla vill väl växa; typ? Nja, det är nog i och för sig svårt att hitta någon i ansvarig ställning som frejdigt hävdar att Finspång istället borde krympa. Men det är ju så i livet och politiken att ditt tal kan vara ja, ja medan dina handlingar kan vara nej, nej. Finspångs tillväxtvision är liksom en styråra och en övergripande norm som liksom ska överpröva all politik; där så är möjligt.
Gynnar det förslaget eller det förslaget bäst en långsiktig tillväxt? I grunden handlar det förstås om försörjningsmöjligheterna i Finspång. Idag och sedan länge är det privata och exporterande näringslivet mycket dynamiskt och mycket tillväxt- och öppenhetsdrivande. Den som gör affärer med världen är öppen mot världen. Det ligger i sakens natur. Affärerna finns inte på hemmaplan utan långt utanför kommungränsen. Håller det i sig så har Finspång goda chanser att steg för steg se till att hålla sig kvar på eller strax över dagens befolkningssiffror. Många av Hugo Anderssons alla tomter, hus och planer och sjöutsikter kommer att bli verklighet. Vilket kommer att ge underlag för lite mer uteliv och kuligheter.
Sverigedemokraterna är förvisso i opposition mot den här tillväxtvisionen. Jag kan känna igen mig i en del av deras skepsis. Och som oppositionsparti är det förstås lockande att säga "vad var det vi sa?" när invånarna ökar med två personer istället för med 700. Men SD bör nog korrigera sin negativism något. En del av deras kritik bygger, som jag ser det, på uppfattningen att det enda sättet för Finspång att växa är ökad inflyttning av invandrare och socialbidragstagare. Därför säger de nej. Men de borde som sagt skifta perspektiv. Det är bra att Finspång vill växa.
Hugo Andersson säger i Folkbladet att kommunen saknar mark. Han nämner att Holmen att har en hel del mark som kommunen är intresserad av. Men Holmen vill ogärna sälja mark "utan de vill byta och vi har ingenting att byta med," säger Hugo. Fast kommunen har kanske visst något att byta med? Holmen vill gärna bygga vindkraft i Finspång. Och Hugo vill gärna ha ett gäng villatomter på Holmens mark. Som gjort för en bra bytesaffär; eller hur?