Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Här är kvinnorna mer framåt

Veckan som gick var jag förhindrad att träffa folk ute i det Finspångska samhället.

Det finns många spekulationer om Ulrika Jeanssons efterträdare som kommunstyrelsens ordförande och om hur det blir med Holmens vindkraftsparker. Men det finns en hel del annat att fundera på när det gäller Finspång.

Det finns många spekulationer om Ulrika Jeanssons efterträdare som kommunstyrelsens ordförande och om hur det blir med Holmens vindkraftsparker. Men det finns en hel del annat att fundera på när det gäller Finspång.

Foto: Amelie von Essen/Magnus Andersson

Krönika2022-01-18 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett par närstående testade positivt för Covid och då var det bara att bita i det sura äpplet och lyda karantänsreglerna. I brist på människor av kött och blod så kastade jag mig över diverse rankinglistor och statistiska undersökningar för att den vägen kunna säga något om livets och människornas villkor i Finspång. Varje enskild tabell och siffra berättar naturligtvis inte hela sanningen; men läggs olika undersökningar samman till ett slags helhet så skulle jag nog vilja säga att Finspångarna hävdar sig tämligen väl i konkurrensen. 

I den årligen återkommande rankingen om bästa företagsklimat som utförs av branschorganisationen Svenskt näringsliv så går det dock inte att säga något annat än att det går rätt så knackigt. Plats 251 av 299 är inte hedrande för en så genuin näringslivsort som Finspång. Inte minst är det "konkurrens från kommunen" och de kommunala tjänstemännens "attityd till näringsliv och företagande" som drar ner betyget. I Lärarförbundets ranking om "bästa skolkommun" går det heller inget vidare för Finspång. Plats 225 av 299 är inte mycket att hänga i julgranen precis. Det som enligt denna ranking drar ner resultatet är främst "låga lärarlöner" och en låg andel av gymnasieeleverna som fullföljer sina studier. 

I rankingen "Bästa miljökommun" går det lite bättre. Finspång kniper plats 92 av 299. Euforin avtar emellertid något när vi betänker att Finspång intog plats 33 i rankingen år 2020.

Statistikmyndigheten SCB förfogar över ett imponerande antal mätningar över hur verkligheterna ser ut i kommunerna. Låt mig här bara nämna ett litet antal av alla dessa tabeller som sätter in Finspång i ett större sammanhang. I en tabell jämförs till exempel hur stor andel av gymnasieeleverna som har sommarjobb och i vilken bransch de i så fall arbetar. I Finspång arbetar 30, 5 procent av sommarjobbarna i industrin. Vilket är en imponerande siffra som befäster Finspångs centrala position som framstående industriort. Jämförelsevis så arbetar endast åtta procent av Norrköpings sommarjobbare inom industrin.

Fler statistikuppgifter:

Den genomsnittliga bostadsarean per person på Norrmalm/Östermalm i Finspång är 43 kvadrat och i Lotorp-Vistinge 49 kvadrat, I riket finns ett spann mellan 19 och 62 kvadrat. Lägst antal kvadratmeter i Kungshamra i Solna och högst i Vellinge i Skåne.

Andelen kommunpolitiker med minst tre års eftergymnasial utbildning är 24 44 procent vilket ger Finspång plats 189 i Sverige. Linköping är i topp fem i den här mätningen med mer än 60 procent högutbildade, Norrköping hävdar sig också väl med 42 procent. Finspång är inte Östgötasämst, Åtvidaberg landar på 14 procent och Ydre på 15 procent av politikerna som gått i skolan i minst tre år efter gymnasiet. Om vi jämför andelen högre utbildade politiker med motsvarande andel i den vuxna befolkningen i kommunen så finner vi - kanske tvärtemot en del fördomar? - att det är betydligt vanligare med högskoleutbildade politiker jämfört med utbildningsnivåerna hos befolkningen i stort. I Finspång skiljer det drygt åtta procentenheter till politikernas fördel, i Linköping är gapet nästan 25 procentenheter och i Norrköping skiljer det 19 procentenheter. 

I SCB: s alla tabeller går det också att ta reda på hur stor andel av befolkningen som lever i vad som kallas "varaktigt låg ekonomisk standard. Siffran för hela riket är 9, 9 procent vilket också är exakt den nivå där Linköping befinner sig enligt SCB: s siffror som gäller för år 2019. Norrköping har en betydligt högre andel (12, 2 procent) med låg ekonomisk standard medan Finspång intar en mellanposition med 11, 2 procent viket endast är ett par tiondelar över andelen för hela länet. Valdemarsvik, Motala och Mjölby har störst andel av kommunbefolkningen som varaktigt lever med låg ekonomisk standard.

SCB mäter även medelåldern för första giftermålet ute i de svenska kommunerna. Här ligger Finspång hyfsat i mitten. Kvinnorna är 34, 6 år medan männen drar iväg upp mot drygt 37 år innan de gifter sig för första gången. Detta renderar Finspång plats 153 i rankingen. I Norrköping gifter sig folk när de är ungefär ett år yngre och i Linköping är de ännu något år yngre vid det första giftermålet än vad gemålerna är i Finspång.

När det gäller barnafödandet är dock Finspångsborna mer framåt. Kvinnor som föder sitt första barn är i medel 27, 5 år gamla i Finspång medan de är ett respektive två år äldre i Norrköping och Linköping.