Det jag hittills sett av OS på TV:n har varit avslaget. För utan publik saknas inramning och stämning, precis likadant var det i Tokyo i somras.
Under de första olympiska spelen efter första världskriget 1920 i Antwerpen fanns konståkning med på programmet och även ishockeyn gjorde debut. Vid IOK:s möte följande år bestämdes det att arrangörerna av de olympiska sommarspelen 1924 i Paris även skulle vara värdar av en separat ”internationell vintersportvecka”. Denna ”vecka” blev elva dagar och arrangerades i Chamonix. 200 deltagare tävlade i 16 grenar och fick IOK att bestämma att vinterspelen skulle få eget liv, samtidigt som man retroaktivt utsåg ”vinterveckan” i Chamonix till de första olympiska vinterspelen.
1928 var det St. Moritz tur att stå som värd, en tävling som präglades av dåligt vinterväder. 10.000 meter på skridsko fick avbrytas efter fem varv och 50 km på skidor avgjordes i 25 plusgrader (!) och tvingade drygt en tredjedel åkare att bryta.
Därefter rullade vinter-OS på vart fjärde år. 1932 höll man spelen för första gången i Nordamerika (Lake Placid) men resan var lång och dyr för europeerna varför deltagarantalet blev litet. Dessutom var det varmt väder varför spelen fick flyttas fram två dagar.
1936 arrangerade de två bayerska städerna Garmisch och Partenkirchen spelen där bland annat alpin skidåkning gjorde debut på programmet. Längdskidåkning hade också premiär medan militärpatrull och isstock (!) var demonstrationssporter.
Andra världskriget gjorde att spelen både i Sapporo (Japan) 1940 och 1944 i Cortina d´Ampezzo (Italien) blev inställda. Först 1948 återupptogs vinterspelen i schweiziska St. Moritz följt av sommarspelen i London i juni-juli.
1986 beslutade IOK att sommar-och vinterspelen inte längre skulle hållas samma år, utan följa sina egna fyraårscykler två år ifrån varandra med början 1994. Av den anledningen hölls det sista vinterspelet enligt den gamla modellen i franska Albertville 1992, följt av nästa vinterspel i norska Lillehammer redan 1994 och sommar-OS igen 1996.
Sedan har det rullat på och Sverige har nått stora framgångar framförallt vid tre av spelen:
2006 i Turin där vi knep hela sju guld, två silver och fem brons. Sprintskidåkarna hade julafton med hela tre guld och så vann Anja Pärsson guld i alpint, herrarna tog guld och damerna silver i ishockey och Anna-Carin Olofsson (numer Zidek) vann både guld och silver i skidskytte.
2014 vann vi hela 15 medaljer varav två guld. Båda dessa kom i skidstafetterna där man framförallt mlnns Charlotte Kallas makalösa sista sträcka.
2018 i Pyeongchang blev det 14 medaljer varav sju guld, sex silver och ett brons. Vi noterade dubbla guld i slalom genom Frida Hansdotter och André Myhrer men även de svenska skidskyttarna, längdskidåkarna och curlinglagen firade stora triumfer.
När det gäller vinter-OS:s medaljfördelning är det inte oväntat att Norge är den främsta nationen. Hela 306 medaljer varav 107 guld, 108 silver och 91 brons har man plockat hem sedan 1924. Fler lär få adderas efter spelen i Kina. Tvåa på medaljlistan är USA med 256 medaljer och trea Tyskland 211.
Sverige då? Ja vi ligger på en sjundeplats med 135 medaljer efter raden 51-35-49. Förhoppningsvis är antalet över 150 totalt efter den 20 februari då spelen i Peking avslutas.
Jan Rådegård, kallad ”Mr NT”, har gått bort efter en längre tids sjukdom. En kär vän och kollega under 50 år som alltid hade nära till skratt och skämt och som dessutom alltid hade någon rolig historia att berätta, oavsett var vi befann oss.
Janne och jag var egentligen bittra konkurrenter, han på NT, jag på Folkbladet, men Janne var alltid hjälpsam om man exempelvis missat någon målskytt eller missat något arrangemang.
Jag hade också nöjet att göra flera utlandsresor tillsammans med Janne. Oftast var det jobb med IFK Norrköping, träningsläger eller matcher i de europeiska cuperna, och våra minnen från dessa resor tänker jag behålla för mig själv, men jag hoppas få ta dem igen med Janne vid ett senare tillfälle.
”Rådis” var inte bara en duktig sportjournalist utan också inblandad i mycket annat. Han var med om att starta upp NT-golfen på Söderköpings Golfklubb liksom att vara ansvarig för NT:s lucia under många år. Han var dessutom en trogen föreningsmänniska och jobbade också under många år i olika föreningsstyrelser.
Janne blev 83 år.