Högalidsskolan i Finspång invigdes 1945. Tage Erlander som snart skulle bli statsminister i Sverige höll invigningstalet. Femtio år senare lades skolan ner. Tjugo år senare öppnades den igen. En sen eftermiddag här alldeles nyligen tog jag mig uppför de mäktiga stentrapporna som leder fram till det ståtliga skolhuset, öppnade dörren och tog mig uppåt i huset tills jag mötte rektorn Tobias Stucki. Vi hade stämt träff för att tala om det som Tobias Stucki helst vill tala om. Vilket visade sig vara en yvig och intressant bukett av ämnen.
Han föddes för ungefär 35 år sedan i Malmköping, den lilla staden i närheten av Flen som byggdes upp kring ett regemente på 1700-talet. Fotboll och handboll (i den anrika klubben Eskilstuna Guif tre mils enkel resa från Malmköping) präglade tidigt hans liv och hans fysik. Tobias Stucki är stor och utstrålar det slags positiva kraft som byggts upp av lagidrottande från femårsåldern och framåt.
– Att springa runt på en fotbollsplan eller handbollsplan saknar jag väl inte så mycket om sanningen ska fram. Det är snarare omklädningsrummets gemenskap och känslor efter alla dessa tusentals matcher och träningar som jag kan längta till, sa Tobias Stucki när vi slagit oss ner i ett stort och Coronaavståndsfähigt rum på Högalidsskolan.
Tobias intresse för ledarskap utvecklades under alla hans år då lagidrotten präglade hans tid och tankar. Och lite idrott finns kvar. Han är distriktsförbundskapten för Östgötalaget i fotboll för pojkar födda 05. Och han leder en träningsgrupp i löpning på måndagskvällar.
– Sedan lite drygt ett och ett halvt år tillbaka är jag rektor för skolorna i Lotorp och Högalid. Det betyder att större delen av mitt ledarskap har utövats under pandemin. Att samla alla våra 47 medarbetare runt vårt skoluppdrag har varit svårt. Hade det inte varit för den stora viljan och det professionella kunnandet hos alla våra medarbetare så hade vi haft det mycket mer besvärligt ute på skolorna, sa Tobias Stucki.
Vi talade om att arbete på skola är en laginsats och om att man får gå in och täcka upp för varandra i de olika lagdelarna. Det har varit flera ansträngda månader med många sjuka medarbetare i de båda skolorna.
– Det har snart gått ett år där nästan varje morgonmöte inleds med rapporter om att "tre är borta i Lotorp och tre är borta på Högalid". När det bara pågår så - månad in och månad ut - så sliter det väldigt mycket på orken och lusten. Ljusningen kommer inte och tröttheten ger sig inte. Och omklädningsrummets närhet och omtanke och småprat är inte tillgängligt. Då vill det till att hjälpas åt och att se fram mot ett bra resultat för laget när det väl vänder, sa Tobias Stucki.
Tobias Stucki framstår som en ärlig och analyserande person som reflekterar över sin egen och andras utveckling på ett nyfiket och öppet sätt. Kanske är det hans tränartalang från idrottens värld som här matchar hans personlighet på ett dynamiskt sätt?
– Den starkaste känslan jag har att arbeta med hos mig själv efter den här tiden som rektor är känslan av att inte räcka till. Det kanske är något som alla går igenom på den här sortens jobb, men det är något nytt men kanske inte oväntat för mig, sa Stucki.
Han utbildade sig till idrotts- och historielärare i Växjö. Efter ett par år i Linköping och familjebildning blev det Finspång och lärarjobb på Grosvads högstadium under några år.
– Hustrun kommer från Finspång så det var inte så konstigt att vi flyttade hit. Jag trivs verkligen bra i Finspång och har kommit in i samhället med hjälp av hustruns familj och vänner och barnens aktiviteter förstås, berättade Tobias Stucki.
Det är fem kilometer mellan skolorna i Högalid och Lotorp. Högalids pampiga stenhus med en inklämd skolgård för sina 175 elever kontrasterar fysiskt sett rejält mot Lotorpsskolans byggnader och jämförelsevis oändliga ytor för de 150 skolbarnen. Stucki fördelar sin tid mellan skolorna så jämnt det går. Båda skolorna har en bra utveckling när det gäller kunskapsresultaten vilket ger goda möjligheter att arbeta med lokala utvecklingsmål för varje skola.
– Rektorsjobbet är fantastiskt på så många sätt. Man vet aldrig vad dagen har att erbjuda. Det är det som är charmen. En av mina första dagar som rektor gick jag till exempel runt med ett skogsbolag som skulle avverka skog i närheten av skolan i Lotorp. Mitt uppdrag var att göra en bedömning av elevernas säkerhet vid avverkningen. Det var en oväntad del av mitt jobb; det vill jag lova, sa Tobias Stucki med ett stort och varmt leende.