”Carla” har alltid funnits nere på Grännäs IP. I 65 år har han jobbat för föreningens bästa och än i dag åker han dit i stort sett varje dag, 84 år gammal.
– Mitt hem? Grännäs är kanske det…
”Carla” var oerhört stolt över utmärkelsen. Över 80.000 svenskar har deltagit i omröstningen och att valet föll just på Grännäs är jag den förste att förstå.
Jag har själv upplevt den vackra idyllen vid åtskilliga tillfällen både som spelare och sportjournalist. Förutom tre fina fotbollsplaner (varav en konstgräs) finns det även utrymme för paddel, frisbeegolf, utegym, bad och camping samt en restaurang vilket omgärdas av sjöutsikt.
Men jag har också minnen från bland annat egna matcher med Fiskeby IF och framförallt träffar med Valdemarsviks store son, Nils Liedholm, hans son Carlo, har även besökt Nils Liedholm Cup, som instiftades 2004, vid flera tillfällen och där sedermera Nils barnbarn, Andrea, blev en av deltagarna då hans italienska klubb gjorde ett nedslag i cupen.
Jag minns också ett annat mycket spännande besök på Grännäs. Det var när Wolverhampton mötte Waldemarsviks IF 1993 (1-8) och som alltid vid sådana här matcher går föreningsmänniskor runt och säljer lotter. Den här gången hade jag tur och vann högsta vinsten, en fotboll signerad av samtliga Wolves-spelare. Den har prytt sin plats i vårt hem i många år, men i dag är den borta.
Wolves var annars i Sverige hela sju år i rad på 70-talet för läger och träningsmatcher. Den kanske mest minnesvärda insatsen var när man deltog i en inomhusturnering när Himmelstalundshallen stod klar 1977. IFK Norrköping, Åtvidabergs FF och Hammarby var de tre övriga lagen och Wolves, som bara hade med sig åtta spelare, kom överraskande sist trots att man var mitt uppe i sin säsong hemma i England.
Svenska Fans träffade senare dåvarande stjärnan Kenny Hibbitt vid ett besök i England och Kenny fick då frågan om han mindes turneringen i Sverige.
– Ja, jag kommer ihåg den. I have never been so freezing cold in my whole life, blev svaret.
Wolves flög till Sverige och ett kylslaget Norrköping måndagen den 28 november.Samma kväll ledde tränaren Brian Owen laget i ett stenhårt träningspass med tuffa mjölksyreövningar, detta utomhus, på ett isigt underlag på Idrottsparkens Södra sandplan. Att träna inomhus i Bolltältet tackade Wolves nej till, vilket fick Folkbladet Östgötens reporter Magnus Höjer att häpna.
– Vi har match utomhus på lördag. Därför tränar vi utomhus, kommenterade Brian.
Mina minnen lever kvar från ”Sveriges vackraste idrottsplats” även om det finns en del mörka moln i framtiden. Jag läser på WIF:s hemsida nämligen att klubben kommer att stå utan fotbollsplaner under våren 2021 från och med 23 april. Alla tre fotbollsplanerna (Liedholmsplanen, Carlaplanen och konstgräsplanen) kommer då att vara upptagna av 10-mila i orientering.
Start och mål för detta jättearrangemang, som brukar samla runt 10.000 deltagare, avgörs nämligen i tätorten 2 maj och WIF har då lovat arrangören Hammarkinds OK att ställa anläggningen till förfogande, Enligt hemsidan räknar man sedan med att de två gräsplanerna kommer att vara obrukbara för fotboll under två månader. WIF jobbar nu på att hitta alternativa lösningar, bland annat har man fått klartecken att boka tider på Dalängens IP i Gusum, en annan mycket vacker idrottsplats i länet.
Grännäs IP var egentligen inte en fotbollsanläggning från början utan en festplats. Tack vare dessa fester drog man in så mycket pengar att hamnfogden Gustaf Eriksson 1921 kunde inleda schaktningen och 1925 stod den första planen färdig. WIF bildades annars redan 1919, så under de första åren saknade man fotbollsplan.
Publikrekordet lär vara från 1952 då man återinvigde anläggningen med en match mot Åtvidabergs FF. Den gången kom det 2700 betalande åskådare och WIF hade lånat in den världsberömda trion, Gre-No-Li (Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Valdemarsvikssonen Nils Liedholm) men det hjälpte ändå inte utan det blev förlust.
Annars läste jag i fredagens NT en underbar slutkommentar från Waldemarsviks ungdomsansvarige Fredrik Törnborg efter att Expressens överlämnat diplom och tårta till vinnaren:
– Vi blir aldrig svenska mästare på plan, men vår idrottsplats är bäst i landet!