Orden dök upp i mitt huvud efter att ha sett IFK förlora mot AIK. Ett tråkigt maskande trögt AIK. Jag kände nästan att jag med objektivitet kunde påstå att det inte var rättvist. Men vem har hittat på den där sägningen, måste det verkligen sägas då det om och om igen bevisas. En del är fattiga andra rika, en del får vara friska och andra blir sjuka. Det finns dom som får sina hus bombade alltmedan andra lägger trall. Det finns dom som inte orkar konkurrensen och stressen, blir sjuka och tappar fästet medan andra klampar på.
Nej livet är inte rättvist, jag vet, men blir det lättare att stå ut med orättvisor om man inte ens förväntar sig rättvisa?
Som på fotbollsplanen tycks fusk som går igenom och förbises vara helt okey. Orättvist med ändå okey. Lite fuskande och fifflande kan framställas som smart rent av. Varför stanna i en bilkö om en kan köra om i en visserligen otillåten fil men ändå fullt möjlig? Varför hålla fartbegränsningen mellan fartkamerorna?
En del barn jag möter är extremt noga med just rättvisa. Somliga för att dom själva fått skäll när de brutit mot regler på olika sätt, andra för att dom vill ha något att hålla sig till när dom trevar sig fram i livet
”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Tack Reihold Nieburh, det där lugnar mig kanske något men det är tusan så mycket en ska acceptera och det där modet har jag nog aldrig riktigt haft. Det tycks mig som om somliga människor får stå ut med väldigt mycket orättvisa och då tänker jag inte på sjukdom och olyckor utan orättvisor som beror på andras bristande hänsyn eller oförmåga att se alla som lika mycket värda.
Jag tror att pappa ville varna mig för att förvänta och kräva alltför mycket rättvisa. Han insåg hur besviken jag skulle kunna bli. En får finna sig i sin lott och det får alla göra sas det på den tiden. Ett lotteri alltså? Njae, om så vore fanns ju någon sorts rättvisa, slumpen, ja om nu inte somliga fick hur många lotter som helst. Jag erkänner pappa, lite besviken är jag.
”Rätt ska vara rätt” ännu något jag släpar på, tror det är från bibeln. Blir det inte rätt i jordelivet kommer en ny chans, eller? Samtidigt finns en kraft i det där och ett hopp, rätt ska vara rätt. Det som är orätt och orättvist kommer aldrig att vara helt bekvämt utan mer som en filt som vägrar ge värme i kylan. Eller som ett glas dyrt vin som liksom inte förmår var mer än just en dryck.
Gott samvete är den bästa huvudkudden, så sa han också pappa. Jag minns att jag kände hur sant det var efter att ha erkänt en mindre stöld som barn. Men, tänker jag nu, tusan så dåligt somliga måste sova!
”Sann fred är inte enbart frånvaron av konflikt, det är närvaron av rättvisa,” Martin Luther King
Tål också att begrundas. Somligt blir kvar såsom för alltid, ord och gärningar. Kan liksom inte städas undan och nog är sann fred något att sträva efter.
Tankar kommer och går vid morgonkaffet och jag bara sitter här med tidningen framför mig. Jag skulle också vilja skapa såna där ord som får eget liv och sprids likt fröer i vinden. Det skulle då vara något riktigt klokt, något rätt-vist, men så klok är jag väl inte riktigt. Nu undrar min fru om jag är ledig idag eller ämnar gå till jobbet i morgonrock. ”Vad sitter du och tänker på” undrar hon och vad ska jag svara på det? ”Att livet inte är rättvist”, mumlar jag.
Nåväl det kommer fler matcher, stolpe ut kan bli stolpe in och om man nu ska vara riktigt ärlig brukar det bästa laget vinna till sist. I fotboll finns domare som ska stå för rättvisan i livet får vi hjälpas åt så att det blir så rättvist som möjligt.