Jag sitter och tänker på en av mina finaste vänner. Jag lärde känna henne i årskurs fem, när jag bytte skola och kom ny till klassen. Det fanns massor att göra i Finspång på den tiden. Vi låg på tempotaket (numera förvaltningstorget vid Kristallen) med ärtrör och sköt på folk (fast inte hårt). Vi tävlade i att hitta på bästa busringningen. Vi klättrade upp på tak i centrum, hittade en lucka och ett litet krypin under taknocken, som vi använde som koja. På våren byggde vi en livsfarlig flotte som vi försökte åka med i det strömma iskalla vattnet som svämmat över i slottsparken. Vi hängde rader med ölburkar och skrev ”nygifta” bak på bilar, vars ägare antagligen inte alls var nygifta. Vi delade ut extra nyhetsblad i brevlådorna på Högby och Viggestorp där det stod ”Varning! Råttinvasion på väg från soptippen. Obs! Ställ ej ut gammal ost!”.
Så blev vi tonåringar och tjuvrökte cigarrer, trampade från Finspång till Vadstena på cyklar utan växlar, testade att lifta och en hel del annat kreativt som jag anstränger mig att förtränga.
Till dagens unga som säger att det inte finns något att göra i Finspång ger jag rådet: Använd fantasin! (Men var rädda om er och andra.)
Med tiden växte vi upp och mognade en smula, jag och min vän, men en del av påhittigheten och energin har vi nog kvar, och vi försöker båda att använda den till att göra sådant som vi känner är vettigt både för oss själva och andra. Saker som känns meningsfulla och som kan leda någon stans, helt enkelt.
Nu har min vän börjat organisera något som jag tycker är väldigt vettigt. Det kallas invitationsdepartementet. Det finns även på åtta andra orter än Finspång och är ett ideellt, partipolitiskt och religiöst obundet initiativ. Det går till så att ingrodda svensktalare bjuder hem invandrare som vill öva svenska på middag, och tvärt om. Middagen ska vara gratis, i ett hem där minst en person talar flytande svenska och en vill förbättra sin svenska. Utbytet är ömsesidigt och grundar sig på alla människors lika värde. Det är ingen som gör någon en tjänst utan alla inblandade får en upplevelse.
Min man och jag hade vår första middagsbjudning förra helgen. Ett gift par från Rumänien kom hem till oss. Vi åt och pratade och hade det väldigt trevligt.
Kontakta gärna mig eller Lilibet Gustavsson om ni är intresserade av att vara med och göra skillnad på det här goda och trevliga sättet!
Smaklig måltid! Bon appétit! Buen provecho! Guten appetit! Poftă bună! Rabitaanka cuntada Bon!
En främlingsvänlig finspångare är en stolt finspångare!