Jag vandrar, eller går i rask takt, en hel del. Man ska röra på sig. Detta är något man gärna t.o.m. får överdriva. Vi sitter still för mycket såväl vuxna som barn och unga sägs det. Den som stoppar i sig en massa mat behöver få utlopp för all den energi som alstras. Man kan inte bara tanka alltså. Enligt Folkhälsan bör barn och unga röra på sig ”mångsidigt” minst två timmar varje dag. Barn och unga bör, läser jag, ta 15 000-20 000 steg/ och för min del är rådet 10 000-12 000 steg varje dag. Man behöver vara kreativ för att få till dessa steg menar Folkhälsan.
Jag vandrar alltså. Jag går förbi fotbollsplanerna i Smedby och det jag ser förvandlar mina raska steg till långsamt strosande. Planerna är fyllda av barn och unga som tränar fotboll. Det är som en gigantisk välorganiserad myrstack av fobollsspelande. I dessa tider med få samlade människor är det en imponerande syn. Jag blir stående en stund. Så många barn som i glädje rusar mellan koner och utför diverse andra träningsmoment. Ingen som bråkar, ingen som slår någon. Så fanatiskt med alla dessa tränare som ger av sin fritid och står där och peppar pojkar och flickor att göra lite mer och lite bättre. Vilka hjältar! Jag inser även betydelsen av intresse och motivation. Barnen vill spela fotboll, tycker det är roligt och ser ofta ett tydligt mål med sitt tränande. Ett pedagogiskt koncept helt enkelt. Vilken verksamhet ni har Smedby AIS. Toppidrott på bredden står det på deras hemsida, verkligen bevisat!
Som jag står där får jag också lust att själv spela fotboll och jag får tillrättavisa min plötsliga lust. På nått konstigt sätt tror jag mig fortfarande kunna göra saker på fotbollsplaner. ”Ung i sinnet” skulle den positiva tolkningen kunna vara. Samtidigt finner jag relativt ofta att jag blandar ihop den jag var med den jag är. Eller, jag är ju såklart den jag var men bor i en kropp som inte längre förmår allt jag får lust till.
Jag vandrar vidare och ökar takten. Det sägs att motion även påverkar kreativitet, koncentrationsförmåga och gör oss mer stresståliga. Jag försöker liksom hänga dessa förmågor likt morötter framför mig där jag vandrar vidare.
Det är troligen helt sant allt det där med betydelsen av motion. Det som gör saken knepig är att många saker är av stor betydelse för oss människor. Varje forskningsgren får sina anhängare och när man slår ihop all denna forskning får en fullt upp att som enskild människa omfatta allt det som är bra för oss. Det är troligen viktigt för oss att ha vänner, att komma till vår rätt och bli sedda för vårt goda. Vi mår troligen väl av att hjälpa andra. Människor behöver kunskap för att vara delaktiga i viktiga diskussioner och beslut, nåväl det går uppenbarligen bra att delta utan kunskap men utfallet blir inte så bra. Att klara skolan på ett bra sätt är enligt forskning viktigt för ungas framtid. En del av de saker som är viktiga för oss kan vi inte få till oss av egen kraft.
Väl hemma igen finner jag att jag gått 3,8 km vilket tyvärr bara innebär 5735 steg denna dag. Att appen sedan påstår att jag gått 7 våningar är ringa tröst. Sanningen är väl den att jag behöver gå en mil varje dag. Hur ska jag få tid till det? Det finns ju så mycket annat också. Funderar en stund på de unga som inte idrottar. Hur ska de hinna sina 20 000 steg, läxor, familj och vänner?
Ute börjar det plötsligt hagla och jag bestämmer mig för att det får vara färdigpromenerat för idag. Lite av ett alibi. ”jag tänkte ta ett varv till men nu går det ju inte, synd”. I sommar ska jag vandra i solen och bli kreativ och få koncentration nog för att äntligen slutföra mitt bokprojekt, säger jag mig och slår mig ner i soffan. Så står min fru plötsligt där.
Hur långt gick du?
Inte så långt, svarar jag och överväger en liten vit lögn, jag tänkte gå ett varav till men så började det hagla.
Hmm, svara hon och ser, som jag tycker, lite strängt på mig. Du har väl en regnkappa?